Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty hans studier hafva i synnerhet ägnats åt naturvetenskapen. Han
har gifvit impulsen till evolutionsläran, sådan som den sedermera
framställts af Herbert Spencer oeh vidare utvecklats afHuxleym.
fl. Han söker dock icke att göra sin åsikt antaglig på spekulativa
grunder, utan helt och hållet på grund af erfarenhet. Följaktligen
söker han icke alls att visa, huru lifvet uppkommit, emedan han
icke begriper det. Man kan säga, att han lär materiens evighet, ty
han antager att börja med tillvaron af några få grundformer, ja,
kanske endast af en enda ursprunglig form, hvilken sedermera
genom utveckling och omgestaltning utvecklat alla de former och
arter af djur och växter och allt annat, som nu finnes i världen.
Han påstår, att människan utvecklats i sammanhang med djurens
former, så att hon härstammar från aporna, men att det slags
apor, som voro hennes närmaste släktingar helt och hållet hafva
försvunnit.
Emellertid förklarar Darwin människans härkomst och
världsutvecklingen i allmänhet sålunda: Hvarje lifsform söker alltid att
alstra nya lifsformer, och dessa återigen likna å ena sidan
föräld-rarne i vissa fall, men skilja sig ock från dem i andra. Denna
tendens framstår väl icke hos hvarje art och individ, men dock i några.
Dessa i all sin mångfald blifva slutligen flera än som ordentligen
kunna existera samtidigt, hvarför en strid för tillvaron uppstår.
I denna strid, hvilken Darwin kallar “the struggle for existence”,
komma de att kvarstå såsom segervinnare, hvilka äro bäst
begåf-vade och mest lämpliga för sin omgifning. Denna seger kallar
Darwin “the survival of the fittest”. Dessa lyckliga mångdubbla sig
sedermera, och deras afkomma blir ju ock något olika dem, och så
uppstå ett slags mellanarter med sina egna egendomligheter, tills
slutligen i kedjan af utvecklingen en helt och hållet ny typ
uppstått. De olika arterna hafva icke därför sin grund i någon
särskild skapelse, utan i utvecklingen, och kan denna process ännu
ses hos hvarje mera förfaren trädgårdsmästare eller naturforskare,
som förstår att från tvenne olika träd, blommor eller djur
framlocka en oändlig varietet af blommor, träd och djur.
Striden, som uppstår mellan naturlifvets olika former, kallas af
Darwin “Natural Selection”, hvilken i sin mån understödjes af
naturen genom parningen. Det är härigenom de olika formerna å
ena sidan ständigt fasthållas och å andra sidan variera, tills de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
