Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket man söker att bevisa det naturliga på öfvernaturligt sätt;
detta är det orimligaste. Det andra är det filosofiska eller
metafysiska, som helt och hållet grundar sig på abstraktioner och är
följaktligen blott gissning. Det tredje är positivismen, som endast
erkänner hvad som är positivt visst.
Positivismen tror sig hafva fullkomligt öfvervunnit de två första.
Comtes filosofiska system omfattar matematik, astronomi, kemi,
geologi och sociologi. Det är genom den sistnämnda disciplinen,
som positivismen i synnerhet gjort sig känd.
Den första grundlagen i Comtes sociologi är, att människans
kännande, tänkande och viljande endast äro produkter af hennes
omgifning och lefnads vanor, och att det således alltjämt är stadt
under modifikation. En verklig sociologi kan man enligt C. erhålla
blott på grund af noggrann kännedom om människans natur,
drifter och behof, hvilka alla måste tagas med i beräkningen. Konst,
moral och vetenskap böra ock tillgodoses, men i synnerhet
intelligensens utbildning.
Comte framgick ur Diderots och Humes skola, hvadan rötterna
till hans åsikt böra sökas hos dessa, men äfven hos socialisten
Saint Simon, med hvilken han mycket umgicks.
I Sverige är positivismen representerad af Anton Nyström, som
outtröttligt arbetat för dess utbredande.
Agnosticismen.
Den realism, som på senare tiden haft mest att säga i England
och Amerika och därifrån kommit till nästan alla kulturländer, och
som tillvunnit sig ett stort antal anhängare, plägar nu mera kallas
agnosticism. I hufvudsak menar man äfven detsamma, då man
talar om evolutionsläran.
De förnämsta representanterna för denna lära äro Charles
Darwin (1809—82), Herbert Spencer (1820—), Thomas Huxley
(1825—1895) samt Ernst Häckel (1834—).
De senare hafva närmare modifierat och utvecklat den
ursprungliga darwinismen till egentlig agnosticism, hvilket uttryck
hufvud-sakligen angifver systemets förhållande till den andliga
verkligheten: man kan ingenting veta därom. Denna doktrin har således
hufvudsakligen att skaffa med den närvarande verkligheten.
Darwin är, såsom vi veta, specialist i detta ords rätta betydelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
