Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjösidan bevakade fienden utanför Vasa. Jag hade aldrig
sett något krigsfartyg och tyckte mycket om denna lilla
fästning på vattnet. — Vid en af dessa landstigningar
hände sig, att en af våra soldater, som aflidit ombord,
måste begrafvas. Kyrkogård var ej att tillgå, ej heller
präst. En af våra fanjunkare, infödd dansk och ett
original, med talanger för köket, men skral i tjänsten,
jordfästade den döda i en skogsbacke, där liket nedlades i
uniform och utan kista. Så tillgår i fält, där lifvets
vanliga konvenanser måste öfverhoppas.
Den 10 september landstego vi ändteligen på fullt
allvar, en half mil från Vasa. Första natten tillbragtes
under hällregn i uthusen vid en herrgård. Här mötte
den mindre angenäma synen af var kärälskeliga öfverste,
öfverkommen till Finland för att kommendera 1:sta
brigaden af general Vegesacks fördelning, hvartill vårt
regemente räknades. Nu gjorde han en kort visit och var,
trogen sin goda vana, bekajad med ett duktigt rus, sade
dumheter och stänkte oss fulla med smuts vid sin ridt i
vattenpussarna. Hans åsyn var i sanning intet godt förebud.
Krigets omväxlingar befriade oss likväl snart nog
från denna tyranniska befälhafvare.
Dagen därpå marscherade vi igenom Vasa. En skarp
strid hade egt rum vid midsommartiden inne i själfva
staden, då en del af Västerbottens regemente blef
tillfångataget vid ett af de många tanklösa landstigningsförsöken,
som alltid företogos i så ringa skala, att de
tycktes enkom tillställda för att bortpluttra människor och
krut. Staden blef vid samma tillfälle utplundrad. Den
erbjöd nu den otrefligaste anblick: husväggarna voro
rispade af kartescher, fönsterluckor och skyltar
genomskjutna; allt bar förstörelsens stämpel, synnerligast
omkring östra tullen, hvarigenom vi utgingo. Ett stycke
till höger från samma tull låg hofrättshuset, en reslig och
stolt byggnad, höjande sig öfver alla andra där i trakten.
Ingen militär syntes till; staden var redan utrymd af
armén och dess tillbehör.
Bataljonen gick direkt genom Vasa, utan ringaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
