Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bristande aktning. Sålunda tyckes det hafva ålegat
qvinnorna, att på handstenar förmala den säd de
förbrukade, (om man får döma efter de ännu behållna
qvarnsångerna, Jauho-mirret), samt att dessutom
besörja andra besvärliga göromål. Vid fester skulle de
tillreda mat och dryck; men voro sjelfva uteslutna uf
laget och nöjet; ett bruk, hvilket ännu fortfar, dock
endast såsom en åldrig plägsed. Svårare är att afgöra,
om fadern, ensam herre i sitt hus, eller sönerna,
efter hans död, verkeligen bortsålde sina döttrar och
systrar, ehuru en gammal folkvisa synes häntyda på
någonting sådant [1]. Den här omtalade försäljningen
torde dock kunna förklaras om skänker, dem man
gaf föräldrar och anförvandter, och hvilka äro så
vanliga både hos äldre och nyare folkslag. Men allt
detta kan lika så väl vara ett fritt fantasiespel, som
grundadt på tradition om forntida vanor och bruk.
Något ungefärligen lika berättas dock ännu, om vissa
Finska folkstammar i det inre utaf Ryssland; ehuru
man dock ej af den ena nationen kan med säkerhet
sluta till plägseder hos en annan dermed beslägtad.
Åtminstone är det numera brukligt i Finland, att
bruden ger skänker åt brudgummens anhöriga; hvilket
tyckes hänvisa på en fullkomlig motsats af hennes
försäljning.
Hvad religionen beträffar, visar sig häruti en stor
likhet emellan de Finska folken: man bör blott
anmärka, att, allt efter det enskildta stammar hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
