Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obildade natursonen, att man icke utan vigtigare
grunder kan antaga en så märklig afvikelse. Det
gifves utomdess flera spår, hvilka förut till en del äro
anförda, att folket verkligen kände gudaoffer, och
äfven i de gamla sångerna häntyder mycket derpå.
Alla öfriga Finska stammar, äfven Lappar och Ostiaker,
offrade åt de högre naturerna åtminstone ben och
rhenhorn [1].
Bland ett folk, hvilket icke känner någon skrift
och litteratur, samt är likasom afskuret från all
bekantskap med den öfriga kända verlden, och bor
under en sträng himmel i ett fattigt land, får man
icke vänta något spår af vetenskaper. Den nödtorftiga
kunskap nationen hade om vissa enkla läkemedel,
några stjernbilder och dylikt, förtjenar icke att räknas
dit. För Stora (Otama) och Lilla Björn (Wenäjän
Otama), Sjustjernorna (Seulainen, Riian Seulat)
och Orion (Wäinämöisen miekka, Wäinämöinens svärd,
eller Wäinämöisen miitake l. wiikahte, Wäinämöinens lie)
hafva Finnarne egna och urgamla namn. De kunde
äfven åtskilja årstider och månader; men för veckor
och dagar hafva de lånat uttryck från Svenskan. För
timmar hafva de intet annat betecknande än Hetki, d.
ä. en liten tidsafdelning. Märkvärdigt är, att
Finnarne äga ett inhemskt ord för bok eller bref; men att
deraf sluta, det de redan före dess förening med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
