Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedsatt sig i deras granskap: äfven Ryssarne sällade
sig till Svenskarnes och den Ryska trons fiender.
Påfven Gregor IX gifver en förskräcklig målning på
det raseri, hvarmed i synnerhet Tavasterne förföljde
de kristna. Döpta barn blefvo dödade; på de
fullväxta utsleto de först inelfvorna och offrade dem
sedan åt deras gudar: andra tvungo de att löpa
omkring ett träd, till dess de nedsjönko andlösa
(tilläfventyrs att straffa dem för den djerfhet, hvarmed de
plägade nedhugga heliga träd); på presterna utstucko
de ögonen; andra åter blefvo stympade och förbränn
da [1]. Den helige Henriks förste efterträdare,
Rudolf, blef bortförd af Kurerna och dödad; omkring
år 1198 förbrände Ryssarne den af Svenskarne
anlagda staden Åbo; och ännu dess fjerde biskop
Thomas, hvilken gjort sig utomordentligt förtjent af
den vacklande Finska kyrkans upprätthållande, måste,
för att undgå fiendens raseri, söka en tillflykt på ön
Gottland. De nordtyska handelsstäderna drefvo med
dessa vilda fiender en ansenlig handel, hvilken gaf
dem tillfälle att försälja sitt byte, och derigenom
ännu mera upptände deras rofbegär, samt tillika
försåg dem med allehanda behof, i synnerhet med jern
och vapen, hvilket mycket lättade deras företag.
Gregor IX lät visserligen åtskilliga gångor utgå
förbud emot en handel, som var så hinderlig för den
nya kyrkans tillväxt; men när voro förbud i stånd
att sätta gräns för vinningslystnaden?
För att göra en ända på dessa beständiga infall,
samt tillika utvidga eröfringarne i Finland och
dymedelst gifva dem mera säkerhet, beslöt Birger
Jarl ett nytt tåg. Han landade 1249 på södra
kusten af det nuvarande Österbotten och vände sig emot
Tavastarne, hvilka efter ett lätt motstånd blefvo
skingrade och drifna på flykten. Alla fångar, som
antogo dopet och kristendomen, blefvo förskonade; den
som vägrade nedhöggs. Huru långt hans eröfringar
sträckte sig, kan man icke noga uppgifva: sannolikt
blef, utom Satakunda, provinsen Tavastland ända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
