Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De borgerliga oroligheter, hvarmed Albrekts
af Mecklenburg thronbestigning år 1364 var
åtföljd, utbredde sig äfven till Finland. Albrekt sjelf
gick öfver Bottniska viken, för att rycka landet från
sin motståndares, konung Magnus’s, anhängare. Efter
en långvarig belägring blef Åbo ändteligen intaget;
en del af Finland hyllade den nya regenten. Han
vinnlade sig om att ingifva folket förtroende och
kärlek till sig; i synnerhet sökte han vinna på sin sida
kleresiet, hvars mägtiga inflytande på den stora
hopens sinne och tänkesätt han kände. Alla besvär, som
förebragtes, blefvo afhulpna; presterskapets
privilegier ökade och stadfästade. Det Svenska riksdrotset
Bo Jonsson, hvilken i de Svenska annalerna är
berömd för sitt anseende och sin utomordentliga
rikedom, hade förstått att förvärfva sig hela Finland;
han uppbygde i Nyland slottet Raseborg, hvaraf
ännu finnas ruiner i kyrksocken Karis. På östra
sidan förnyade Ryssarne sina härjande infall. Vi känna
väl icke så noga de närmare omständigheter, som
åtföljde dessa förhärjningar; men man äger qvar en
bulla af Påfven Urban VI, uti hvilken de rättrogne
uppfordras, att bistå Svenska riket emot Ryssarne,
hvilka anstälde grufliga förödelser. Aflat låfvades icke
blott alla dem, som hörsammade denna uppfordran,
utan äfven andra personer, om de gåfvo ett visst
tillskott i penningar, hvilka skulle användas på Ryska
kriget, kunde blifva delaktige af samma nåd [1].
Dessutom uppträdde en ny fiende; de beryktade
Nordtyska sjöröfvarne, Vitaliebröderna, härjade och
plundrade kusterna.
Kalmare-Unionens period var äfven för Finland
ingen lycklig och blomstrande tidpunkt, ehuru detta
land blef, för dess aflägsenhet, mindre blottstäldt för
de oroligheter, som partianda och djupt rotade
fördomar så tidigt alstrade i Sverige. Blott en förblindad
partiskhet kan misskänna och tadla
Unionskonungarnes goda vilja och redliga afsigter. Erik af
Pommern, hvars minne af historieskrifvarne stundom
kanske orättvist blifvit misshandladt, egnade åt Finlands
angelägenheter en utmärkt och synnerlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
