Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett under, för hvilket man hade att tacka Guds
ornedelbara mellankomst: en syn skulle hafva förskräckt
Ryssarne. Sednare tiders vidskepelse höll Wiborgs
tappre försvarare för en trollkarl, hvilken genom
tillhjelp af andar och öfvernaturliga medel besegrade sin
fiende. Ryssarne blefvo vid sitt aftåg lifligt förföljda;
i Savolax reste sig bönderna och drefvo dem öfver
gränsen. I anseende till Finnarnes häftiga karakter
blef bruket af lansar, kastspjut, sablar och långa
dolkar dem förbudet, för att göra deras tvistigheter
sins emellan mindre skadliga, hvilka eljest lätteligen
hade en blodig utgång. De måste derföre betjena sig
af en alldeles egen krigskonst emot de Ryssar, som
hemsökte deras gränsor, Deras vapen bestodo i
slungor, stenar och af i solen härdade pikar utaf tall ved,
hvilka de genom beständig öfning och sina ärmars
styrka använde på ett förfärligt sätt. Några kastade
midt under stridens tumult ett streck om halsen på sin
fiende eller hans häst, och drogo så med våld närmare
till sig ryttaren eller hans ridhäst. De hade äfven
ganska stora blodhundar, för hvilka de Ryska
hästarne skyggade; ty de voro så tillöfvade, att de
rusade åt nosen på desamma. Hästen blef härigenom så
uppskrämd, att han stegrade sig och kastade af
ryttaren. Deras pantsar voro beredda dels af skjälskinn,
dels af elghudar; deras hjelmar voro ganska konstigt
sammansatta af ox-, rehn- och elgklofvar, likasom
Öfver hvarandra liggande fjäll; andra förfärdigade de
af en tjock hud [1].
Ändtligen syntes Sten Sture med hjelpn trupper:
erkebiskopen i Upsala, öfverlemnade honom den
Helige Eriks fana, hvilken fick bäras endast emot den
kristna trons fiender. Han fann numera ingen sådan,
blott ett förskräckligt härjadt land, der det icke var
möjligt, att på ett ställe underhålla en här: denna
måste fördelas öfver hela landet. När derföre i
början af följande året Ryssarne kommo tillbaka, kunde
icke trupperna nog hastigt sammandragas: fienden
trängde obehindradt fram och föröfvade en omätlig
skada; Svenskarne blefvo öfverraskade och. till en del
slagna. Riksföreståndaren ilade tillbaka till Sverige,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
