Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. m. d. öfverallt röjer sig ännu öfversättarens kamp
med ett rått språk, hvars ordförråd icke var
tillräckligt för abstrakta idéer, hvilket ofta tvang honom,
att taga sin tillflykt till fremmande uttryck, som
svårligen kunde vara för hans landsmän bekanta [1].
Äfven orthografins bestämmande gjorde många
svårigheter: man påfann besynnerliga reglor, från hvilka
man först i sednaste tider har börjat att lösslita sig.
Samme verksamme biskop har också Finska kyrkan att
tacka för en lithurgi på landets språk, hvilken utkom
af trycket i Stockholm år 1549: äfven der finnas ännu
många papistiska öfverlefvor. På denna följde
ändtligen en Finsk messbok, hvaruti beskrifves, huru
nattvarden skall utdelas. Andliga sånger, hvilka så
mycket bidraga, att i stillhet lyfta andäktiga sinnen
till högre känslor och göra den gemensamma andakten
högtidligare, hade man ännu inga på Finska språket;
deremot blef vid gudstjensterna en Svensk eller
Latinsk psalm afsjungen af presterna. Först en
kommande tid kunde, i hela deras välgörenhet,
utveckla Agricolas stora bemödanden för sitt folks kultur;
för ögonblicket var redan mycket vunnit derigenom,
att presterna, hvilka ofta förstodo hvarken Svenska
eller Latin, fingo medel i händerna till
vidsträcktare kunskaper. På skolväsendet hade
reformationen den lyckliga verkan, att undervisningen blef i
allmänhet mera utvidgad och fick en högre syftning,
de gamla språken idkades med större ifver och renare
begrepp om religionen meddelades ungdomen. Att
läsa bibeln blef allmännare, och föranledde till
bekantskap med lärdomshistorien och andra
kunskapsgrenar. Men med allt detta förblefvo likväl ännu
skolorna i Wiborg och i synnerhet i Åbo nästan de
enda läroanstalter i landet. Undervisningen i de
samma sträckte sig dels icke öfver de första grunderna,
dels var den nästan uteslutande beräknad på
kommande presters behof; ty största och förnämsta delen
af de studerande voro bestämda för detta stånd. Uti
några städer (Raumo, Björneborg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
