Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helsingfors) gafs det väl dessutom trivialskolor; men de
kunde icke mycket bidraga till kunskapers
förbredande. I hela Tavastland, Österbotten och Savolax
fanns ingen skola. Derföre var ock vid denna tid
djeknarnes antal i Åbo ganska stort; de voro till större
delen fullväxta bondgossar, samt gingo vissa tider
omkring i åtskilliga kyrksocknar, dels för att
undervisa barn, dels för att söka hjelp och understöd. På
dessa vandringar föröfvade de ofta allehanda
utsväfningar, bedrogo de enfaldiga landtmännen, o. s. v.,
hvaremot biskoparne ofta läto utgå stränga
förordningar. För ungdomens uppmuntran och uppbyggelse
hade man fallit på ett ganska besynnerligt medel; i
de Finska skolorna blefvo dansöfningar anställda,
beledsagade med andliga sånger på latinska språket [1].
-— Den stora hopen blef likväl ännu blott sällan
undervist i läsa; hvad den erhöll genom predikningar
och katechesmi-förhör, hvilka mestadels bestodo blott
i utanläsning, ofta utan bifogad förklaring, utvidgade
dock emellertid dess kunskaper mera, än under
påfvedömet var möjligt, då gudstjensten förrättades på
latin och predikningar voro alldeles ovanliga.
Tjenstemännens och ståndspersonernas insigter voro i
allmänhet icke mycket mera omfattande, i synnerhet i de
vetenskaper, som för dem voro de nyttigaste.
Hvarifrån skulle de hemta dem? De få böcker på landets
språk, voro alla endast af gudeligt innehåll: derföre
var deras embetsförvaltning äfven så usel, som den
allmänna upplysningens tillstånd.
Gustafs regering var länge icke så fördelaktig
för Finland, som för rikets öfriga provinser; först i
de sidsta åren af hans lefnad, då åldern redan hade
försvagat hans krafter, lärde han närmare känna
landet, hvilket just då blef hemsökt af ett förskräckligt
krig. Agricola gifver i ett bref till sin boktryckare
i Stockholm år 1551 en ganska bedröflig målning af
landets belägenhet. "Hungersnöden" skrifver han, "är
böndernas, ja äfven presterskapets allmänna gäst; i
städerna finnes ingen spanmål till salu; allt är ännu,
— det var i April — likasom under strängaste vintern,
betäckt med snö och is; derigenom har den yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
