Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och de begg Karelen stodo under hans inseende. Om
vintern och ännu efter juhl reste han i sälskap med
sin fru genom hela Finland ända till Kexholm,
Nyslott och Wiborg; mönstrade krigsfolket och träffade
flera anstalter, de der syntes honom nyttiga.
Öfverallt blef han utaf alla klasser af invånare med glädje
emottagen; men allestädes fann han oordningar och
botade hvad han kunde. Uti Juli och Augusti besåg
han landet emellan Åbo och Björneborg, samt
undersökte strömmarnes beskaffenhet. På sin resa hade han
tillfälle, att fullkomligt lära känna landet. Han
beklädde ståthållarskapet till invånarnes stora
tillfredsställelse ända till år 1640, då han återkallades [1].
Guvernementet blef honom för andra gången
uppdragit år 1648. Äfven denna gång öppnade han sina
embetsförrättningar med en resa genom alla provinser:
år 1650 reste han tillbaka öfver Torneå, för att
bivista drottningens kröning. Öfverallt visade sig i
goda författningar spåren af hans närvaro. Namnet
Landsfader, som invånarne gåfvo honom och
välsignande lärde sina barn, var en skönare belöning,
än om de upprest åt honom den präktigaste ärestod.
Straxt efter sin förra ankomst, aflemnade han till
styrelsen en utförlig berättelse om landets tillstånd,
och anhöll det författningar måtte vidtagas, för att
afhjelpa de missbruk och brister, hvarunder det så
länge hade lidit. Regeringens svar är ett märkvärdigt
bevis på den sorgfällighet, hvarmed den sökte att
befordra sina Finska Undersåtares väl. Man fann intet
annat medel att införa en fast och varaktig kultur,
än om ett universitet och några goda skolor anlades
i landet, och ansåg det för nödvändigt, att midt
ibland sjelfva nationen bilda män, som voro
skickliga till verldsliga och andliga embeten. Brahe hade
gjort förslag till inrättande af en akademi i Åbo,
och regeringen ville åtaga sig utförandet deraf;
trivialskolor skulle på flera ställen anläggas. Öfver
presternas lefnad, i synnerhet uti stiftet Wiborg,
skulle föras en bättre uppsigt, antalet af kyrkor förökas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
