Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade blifvit förbrända för häxeri; äfven hon blef dömd
till döden, och när domen förkunnades henne, sade
hon vid utgåendet ifrån rätten: "redan hafva sju
andra, som voro bättre än jag, tillsatt lifvet". År 1643
blef också en Rysk prest anklagad för det han
befattade sig med förbudna konster, och stämd för
domstol: han skulle hafva utdrifvit onda andar från ett
hus, (men hvilka dock husbonden allena, i synnerhet
när han var drucken, såg och hörde). Den
anklagade blef förskräckligt misshandlad, och af
underbetjeningen slagen i bojor, tillsamman med tvennne
missdådare. Han sade, det han hade ådragit sig folkets
hat, emedan han ville lära dem den sanna tron, samt
den Finska med Ryska bokstäfver tryckta katechesen.
Hans oskuld var så klar, och de förbrytelser, för
hvilka man beskylde honom, så orimliga, att
hofrätten frikände honom, och insatte honom åter i sitt
embete med den erinran, att han skulle förhålla sig
stilla och sedesamt samt icke befatta sig med något
häxeri, hvilket icke väl anstode en prest. En
skrifvare blef inför domstol tilltalad — för det att han
med sitt blod skrifvit till djefvulen, och tillbudit
honom sin kropp och själ för 400 R:daler. Den onde
anden visade sig för honom efter några dagar med en
full penningsäck och bjöd honom handen; men
hvilien han icke antog. — Den ringaste anledning var
tillräcklig, att inveckla en oskyldig uti en besvärlig
rättegång: äfven inför konsistorium blefvo personer
ofta anklagade for häxeri och besvärjningar, dock
forfor det öfverhufvud fogligare än den verldsliga
domstolen. Fördomen om häxor och häxeri var hos
folket så djupt inrppad, att de blodigaste executioner
icke kunde utrota densamma; förgäfves varnade
presterna vid hvarje afrättelse den åskådande
folkmängden. Grefve Brahe träffade den författning, att
tvenne gånger om året skulle serskildt predikas emot
häxeri. Men de fullkomligaste trollkarlarne hyste den
yttersta norden: derföre reste Sydfinnarne ofta till
Österbotten, för att fråga Lapparne till råds om
bortstulna saker, o. a. d., ehuruväl de, när de blefvo
ertappade, icke kunde undgå åtminstone kyrkoplikt.—
Af sedernas råhet förekomma de mest förvånande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
