Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevis; presterna söpo sig fulla, slogos och anklagade,
ofta hvarannan inför konsistorium för öfvervåld. Att
deltaga i sällskapslag var dem tillåtit, dock icke till
förargelse utan till förbättring och godt exempel: de
skulle taga sig till vara för all lättfärdighet, icke
dricka skålar, o. m. d. [1]. Isynnerhet blefvo de väl
undfägnade vid husförhör, hvilka de anstälde under
fastan, och utsväfningar föreföllo ganska ofta. Dessa
resor blefvo derföre presterna strängt förbudne: de
skulle församla menigheten i kyrkan, här undervisa dem
och emottaga sina sportlar. Den plägseden, att
presterna måste sjelfva fara omkring och till en del liksom
hoptigga sina inkomster af bönderna, förorsakade icke
blott många obehagligheter, utan hindrade dem äfven
i deras studier. Biskop Rothovius begärte derföre
af regeringen, att den skulle inrätta presterskapets
aflöning på ett annat sätt. Pastorerna behandlade sina
kapellaner såsom sina drängar, och de måste
offentligen blifva anmanade, att bemöta dem bättre samt
att icke beröfva dem all tid till lärda sysselsättningar.
Ölkrukorna i kyrkorna blefvo afskaffade.
Dryckenskap förblef dock en så allmän last, att presterna på
predikstolen gjorde domare och öfverhetspersoner
förebråelser för fylleri. Grannlåtssjukan var sällsynt
och ovanlig: en bonde smittades år 1642; han
blef med hela sin familj utesluten från Guds
församlings gemenskap: presten skulle för öfrigt
undervisa honom, den sjuke hänvisas till en läkare och
i kyrkan någon hjelp samlas för honom.
Sällskapslifvet var ytterst inskränkt och utan förfining. Vid
rektorats-ombytet i Åbo måste den nya rektorn hålla
ett kalas, hvartill alla ansedde invånare blefvo bjudna:
dock var andra könet alldeles uteslutet derifrån; icke
mera än sex fat skulle få framhäfvas och till desert
ingen konfekt, utan blott ost. Godt Finskt öl, något
Franskt vin eller i dess ställe Rostocker-öl, voro
dryckesvarorna; till förnäma skålar kunde Spanskt
vin bjudas omkring. Kalaset skulle vid svårt straff
icke få utsträckas till andra dagen. — År 1649
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
