Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Estland, samt förhärjade dessa provinser på det
förskräckligaste; men Finland synes nu mera hafva
blifvit förskonadt [1], till dess ändtligen den 20 Nov. år
1658 ett treårigt vapenstillestånd slöts, under hvilket
Ryssarne behöllo några af dem besatta orter i Lifland.
Carl förordnade år 1658 till biskop i Åbo en
man, hvilken hade bildat sig uti Calixti upplysta
skola, och som i den Svenska lärdomshistoriens
annaler är ganska märkvärdig, Johannes Elai
Terserus, Han hade för längre tid tillbaka visat sig som
en ifrig vän af konungen och hans hus, samt derföre
af monarken erhållit den försäkran, att icke blott den
biskopliga värdigheten skulle blifva kraftigare
beskyddad än hittills, utan att han äfven skulle bistå
honom, att afhjelpa de många i stiftet inrotade
oordningarne. Ifrån första anträdet till sitt embete,
utmärkte han sig igenom en utomordentlig arbetsamhet,
och sitt bemödande att äfven hålla dem som stodo
under honom, till uppfyllande af deras pligter. Han
förmanade presterskapet till ifrigt studerande: på
åtskilliga orter, äfven i Österbotten, föranstaltade han
om prestmöten, der de skulle ådagalägga sin
skicklighet i disputationer, samt träffade allehanda
författningar till deras församlingars bästa. Att trots
hotelser af straff, så många prester uteblefvo, är kanske ett
bevis att mången skydde eldprofvet. Öfverallt sökte
han att införa god ordning och afskaffa inrotade
missbruk. Det blef presterna befaldt, att hålla sig
anständigt, att afskära det långa håret, att icke bestiga
predikstolen utan krage, icke besöka någon sjuk utan
kappa och kofta, och att lefva måttligt. Af grofva
lustar och girighet hos presterna, hvilka riktade sina
begär äfven emot anständiga adliga fruar, samt
dervid till och med på ett otillbörligt sätt yttrade sig
på predikstolarne emot sina fiender och vederparter,
förekomma ännu rätt ofta exempel. En prest
anklagades för elak behandling emot sin hustru och hotad
med lagligt tilltal, i fall han sloge henne mer än
billigt vore. Högst odugliga personer blefvo ofta
befordrade till prester. Så t. ex. klagade ståthållaren i Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
