Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
General Lewenhaupt, hvilken förde öfverbefälet i
Finland, lät utgå ett manifest, hvaruti han
förklarade, det han hade för afsigt, att med sina trupper
befria Ryssland från fremmande ok, och att befordra
den rättmätige regentens val. Emellan begge
magterna blef också ett vapenstillestånd afslutadt, efter den
Franska ministern Chetardies förslag. Man
underhandlade; kejsarinnan erbjöd sig att betala
krigskostnaderna; Svenskarne fordrade åtminstone Wiborg.
Ryssarne vunno tid att behörigen rusta sig. Så snart
de voro färdige, bröto de upp och utbredde i
Finland ett manifest, hvaruti de tillbjödo folket frihet
och sjelfständighet. Finland skulle tjena till skiljemur
emellan Sverige och Ryssland, för att derigenom
förebygga alla vidare krig emellan dessa begge magter.
Manifestet blef väl å Svenskarnes sida vederlagdt;
men vederläggningen understöddes icke af vapnen.
Stilleståndets oväntade uppsägning förorsakade i
Svenska hären en utomordentlig bestörtning, och denna
en otrolig förvirring. Grefve Lewenhaupt
förlorade all besinning, Finlands topografiska beskaffenhet
tillät en liten armé, att icke blott försvara sig steg för
steg, äfven emot en stor här, utan att till och med
sätta stora hinder i vägen för dennas framträngande.
Trots alla förluster voro Svenskarne åter 20,000 man
starka, deras artilleri var talrikt, och de blefvo
understödda af en galérflotta, som var den Ryska vida
öfverlägsen. Men oöfvervinnerliga pass blefvo lemnade
utan motstånd, emedan befälhafvarne icke hade ordres
att försvara dem: en öfverstelöjtnant, hvilken bestod
så lyckligt uti en fäktning med Kossackerna, att han
icke förlorade en enda man, blef beundrad som
den största hjelte. I anseende till Ryssarnes framsteg
flyktade så många personer öfver till Sverige, att en
egen kommission måste nedsättas för deras understöd,
och öfver hela riket kollekter samlas till deras bästa.
Lewenhaupt drog sig tillbaka ifrån den ena orten
till den andra, och råkade ändtligen vid Helsingfors
i ett så ofördelaktigt läge, att han blef innesluten
från tvenne sidor och afskuren från allt vidare
återtåg. Ändtligen insåg riksrådet i Stockholm sitt
misslyckade val: en öfverste blef afskickad för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
