Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1743 blifvit så mycket gynnad genom den tidiga
våren, att det Ryske kavalleriet kunde beta sina hästar
på ängarne. Under denna tid läto Ryssarne
militärisk-topografiskt upptaga hela Finland, samt alla dess
ensWildta distrikter [1].
Genom hertig Adolf Fredriks af
Hollstein-Gottorp utnämnande till thronföljare, blef Ryska
hofvet bevågnare emot Sverige, och de i Åbo började
fredsunderhandlingarne kommo snart till slut; den 7
Aug. 1743 blef freden undertecknad. Den Ryska
gränsen blef utsträckt ända till Kymmene, och en sträcka
af 226 qvadratmil, med en folkmängd af ungefär
70,000 själar, afträda till Ryssland. Ehuruväl just det
afträdda distriktet allramest hade känt krigets
förhärjningar, förlorade dock Sverige alla sina ännu
öfriga gränsfästningar mot Ryssland, Fredrikshamn,
Nyslott, Willmanstrand, samt fick öfverhufvud en gräns,
som är lätt att angripa, men svår att försvara.
Bönderna i Savolax och Karelen förlorade genom
afträdelsen af dessa städer och slott, allt tillfälle att i
granskapet afsätta sina produkter; ty utförseln blef
dem icke längre tillåten. Väl skulle i dessa
landskaper nya städer anläggas: men först efter en mängd år
kunde de ersätta invånarne deras förlust, och dessa
voro emellertid tvungna att drifva smyghandel. I
stället för de förlorade fasta platserna, började år
1749, under grefve Ehrensvärds ledning,
anläggningen af Sveaborg, på 7 öar, en genom naturen
oöfvervinnelig fästning; den lilla eller den så kallade
Skärgårds-flottan erhöll tillika en så ändamålsenlig
inrättning, att man för framtiden kunde Yara
obekymrad för kusterna.
År 1752 gjorde den tillkommande thronföljaren,
Adolf Fredrik, en resa genom Finland, hvaröfver
han förelade riksrådet en utförlig berättelse, hvilken
gör hans nit och hans insigter stor ära, samt låter oss
ännu mera beklaga de fjettrar, hvilka förhindrade
honom såsom konung, att verka sjelfständigt för sina länders
väl. Han afreste sjövägen till Sveaborg och återvände
genom Nyland, egentliga Finland och Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
