Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi och innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säden omvexla dock i serskildta landsorter; men genom
flera skördar blir jorden så utmärglad, att den erfordrar
vida längre tid än vanligt, innan ny skog der åter
förmår uppskjuta. Hvad i nordligare delen af landet får
namn af Kafki, kallas Huhta i vissa delar af Åbo län,
samt på andra orter. Då en sved afbrännes samma år
den blifvit nedhuggen, kallasdeni Savolax Tuores-ala.
– 2) I fall den till afsvedjande bestämda platsen är
bevuxen med en så späd eller gles skog, att marken
deraf icke kan blifva behörigen bränd och öfverströdd
med äska, ditsläpas tjocka trädstammar, hvilka
antändas och brinnande flyttas öfver hela fältet, intill dess
jorden är tillräckligen förbränd. Dessa sålunda
begagnade trädstammar benämnas i Finland välter eller
välter-stock, och ett på detta sätt svedjadt land
heter Wiertomaa (välter-land) äfven Riefkamaa. —3)
Pukälämaa eller Pykälikkd och Pykälifid är bruklig i Karelen
och användes på torra hedar, hvilka äro bevuxne med
större eller mindre tallskog, i hvars ställe man önskar
erhålla löfträd. Derföre iakttager landtmannen noga,
att dessa sednare finnas norr om det tillämnade
svedjelandet, på det att frön från en sådan skog måtte
sprida sig öfver heden, sedan barrskogen blifvit uttorkad.
En Pykälikkd arbetas sålunda, att barken på träden
afskalas till en half alns bredd, och skogen lemnas att
vissna och förtorka, tills de af frön planterade unga
träden erhållit den höjd och tjocklek att kunna
svedjas. Detta dröjer stundom 14 à 15, ända till 20 år;
men om något ämne till löfskog förut funnits ibland
tallarne, inträffar detta tidigare. Sjelfva svedjandet och
skötseln tillgår, såsom vid arbetandet af Kafki men
denna odlings art är derföre högst skadlig, att den
förstör grofva timmerskogar, — 4) Huhta. Härtill
utses framför allt ojemn och stenig mark, och de största
träd fällas och brännas tillika med de obetydligaste
buskar. Emedan jordmonen vanligen ar sandblandad
mylla och den tunna mullen öfver stenrösen genom
afbränningen blir helt och hållit förvandlad till aska,
återstå efter svedjandet endast de blottade stenarne
eller stengruset, och på sådana ställen växer på
århundraden ingen skog mera. — 5) Ylipalo, hvarigenom
de vildaste ödemarker allraförst omskapas till bördiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
