Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi och innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beredning [1], kringskickat prof af rätta mossarten till
alla trakter, och utsändt resande för att göra folket
bekant med bästa tillredningssättet. I början mötte
deras bemödanden stora svårigheter. Folket
förblandade rätta mossan med andra till en del skadliga
lungmossor, och afskydde den såsom en giftig ört. I
många trakter blefvo undervisningarne upptagna med
köld och åtlöje, isynnerhet i Nyland, der bönderna
äro vana vid en yppigare lefnad. Äfven fanatismen
satte sig häremot; man höll det for syndigt, att
afknappa för boskapen dess näring, och ansåg
missväxtår såsom ett straff af Gud, hvilket menniskan måste
underkasta sig.
Finnarne hafva ett alldeles eget sätt att
förvandla ouppodlade jordstycken till bördiga åkerfält.
Detta var i början allmänt öfver hela deras land; men
brukas numera egentligen blott i vissa trakter,
isynnerhet inom norra Tavastland, Österbotten, Savolax och
Karelen. Svenskarne kalla det svedja; Finnarne hafva
derpå serskildta benämningar, efter den till odling
bestämda skogsmarkens beskaffenhet och deraf
härflytande olikhet i arbets-methoden. Det gifves fem sådana
sätt att förvandla skogbevuxen mark till fruktbärande
fält, hvilka dock icke alla äro brukliga i samma
landsorter, utan hvart och ett på sitt ställe mer eller
mindre tjenligt och antaget. — 1) Kafki är det
allmännaste namnet på ett svedje-land, äfvensom det dervid
begagnade svedje-arbetet är det vanligaste. Härtill
användes helst löf- och spädare tallskog, på bördig och
jemn mark. Träden fällas i Juli och Augusti,
hvarefter de ligga och torka till följande året, då toppar och
grenar afhuggas samt de fälde träden påtändas och
förbrännas till aska. De qvarblifna brända
trädstammarne nyttjas till svedjelandets hägnad ock till
bränsle. I den upplöjda askan göres sädet, hvilket består
merendels af råg, korn och rofvor. Om marken är
fet och bördig plägar man på vissa orter efter rågen
så hafra, och derefter ännu bohvete. Dessa olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
