Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi och innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ro Trollsångerna. Dessa uppläsas med högsta
enthusiasm (Haltiassa) af häxmästaren, då han vill
använda deras kraft. Enligt folktron måste man, för att
med sådana läsningar fördrifva det onda, kunna
uppgifva dess ursprung (Synty, födelse), dernäst de
skador (Wihat) det förorsakat, sedan hjelpemedel (Woiteet,
smörjelser) emot dem, och sidst tillägga en
besvärjelse (Kirons). Häraf får en trollsång äfven namn af
Synty, t. ex. Rautan Synty; (Jernets födelse), Tulen
Synty (Eldens födelse) , Maon Synty (Ormens
födelse), m.m. hvilket egentligen betyder sånger emot
erhållne sår af jern, eld, eller genom ormbett.
Benämningen Synty omvexlar i språkbruket med Sana (ord)
och Jälfi (spår, det onda ett ting åstadkommer). —
De Lyriska sångerna äro otvifvelaktigt de yngsta,
af de tre nämnde diktnings arterna; i dem förekomma
också ej mera några mythiska begrepp. Finnarnas
lyrik är djerf, har ett rikt öfverflöd på målande bilder
och talesätt; men dess uttryck är vanligen sorgligt.
Nyare sånger hafva dock erhållit ett förändradt
skaplynne. — Uti sednare tider har man börjat författa
egentliga visor, isynnerhet i södra delen af landet och
längs hafskusterna; men de äro oftast af ringa
värde. — De Finska folk-melodierna äro ganska enkla,
och innehålla sällan mer än tvenne repricer; men äga
ett eget melankoliskt behag och en sorglig mildhet,
hvilken gör ett djupt intryck på den åhörande, och
uppfyller hjertat med ett ljuft vemod. De melodier
herdarne bruka blåsa på sina vallhorn, hafva större
omfång, ehuru för öfrigt en lika karakter som de
ofvan nämnde. Musiken till de nyare visorna är af en helt
annan och modernare tonart, bildad efter vanlig
konstskala.
Böjelse för skaldekonsten var fordom hela folket
gemensam; bönderna författade qväden och sånger, och
äfven qvinnokönet öfvade en konst, hvilken öfver allt
förskönar lifvet och kastar liksom ett magiskt behag
öfver dess dystra verksamhet. I kustorterna är den
poetiska andan nästan alldeles försvunnen; till en del är
presternas öfverdrifna nit skulden dertill, emedan de
ansågo hela denna skaldekonst för en qvarlefva af de
hedniska styggelserna, och sökte att utrota den. Uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
