- Project Runeberg -  Finland och dess invånare / Finland och dess invånare /
20

Author: Friedrich Rühs Translator: Adolf Iwar Arwidsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia till år 1807

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

rige, skulle vavit bekanta med skrifkonsten, vore
dock alltför raskt. Äfven Slaviänerna, hvilka visser-
ligen först med kristendomen lärde känna bokstafs-
skvift, hafva egna uttryck för bok (Kniga) och skrif-
va (pisatj). Det Finska ordet Kirja, bok, synes kom-
ma af Kirjawa brokig; ordet Raamattu, som betyder
den heliga skrift, bibeln, härstammar utan tvifvel af
det Grekiska YedupoTa, och har förmodeligen af
Ryssarne blifvit fortplantadt till Finnarne. Luen, jag
läser, härstamrhar från Iufeg, räkna; hvaraf begrep-
pet läsa uppkommit. |
En egentlig kvigskonst finner icke rum hös min-
dre bildade nationer; dock ägde Finnarne åtskilliga va-
pen till anfall och försvar, så väl emot fiender som
vilda djur: deribland höra stridsklubbor, svärd, båge,
spjut, samt större och smärre pilar. Förmodeligen
kände de också sköldar, emedan de derpå hafva en
inhemsk benämning (Kilpi); åtminstone voro sådane i
bruk hos ’Estländarne. Desse betjente sig äfven af
rytteri. Icke blott begge stammarnes nära anförs
vändtskap "I, utan äfven det inhemska Finska ordet
Iatfut, hvarmed en stridshöst åtskiljes från en annan
häst Hep, Hewoinen , göra det troligt, att äfven Fin-
narne förstodo att strida till häst. Djupa och täta
skogar voro troligen deras förnämsta tillflyktsort,
som icke voro raska nog, att draga till strids; dock
hafva de äfven starkare befästadt vissa af naturen
otillgängliga berg och begagnat dem till sin säkerhet.
Sådana fästningar tyckes fordom ordet Linna hafva
betecknat. Estländarne hade också fasta orter, hvil-
ka bestodo i träd- eller stenförskansningar utan mur-
verk. De ostliga Fimnarne företogo täta ströftåg ini
Ryssland, samt blefvo derifrån ofta hemsökte med
anfall. Isynnerhet äro Jämer (Tavaster) och Kar e-



+) Estland och Esterna (Ostland , Ostländarne) äro tydli-
gen Germaniska namn; (den ethymologiska härledningen
af Estniska Les, Pest, för Eestimaa , förland, kan jag
icke finna klar och antaglig). En Estländarnes fästning
heter Gomellde ( Guomenlinna, FinlandsborgY hos
Heur. Lettern, s. 94. efter Arndts öfvers. Det är
derföre icke osannolikt, att i äldsta tider namnet Ston
betecknade äfven landet söder om HFinska viken. —
Jemnför: Porthan, Finska folkets läge, s. 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:47:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finhist/1/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free