Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia till år 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
bössor, samt plundrade deras egendom. Uppro-
förbredde sig till Karelen. Flemming såg: sig:
gen till stränga mått och steg; trupper utskicka-
s emot de upproriske; men deras noga kännedom af
ikten — hvarje moras, hvarje skogsmark med dess
gar och stigar var dem bekant —, ersatte den öf-
rlägsenhet, som bättre rustning, öfning och taktik
f deras fiender. Insurgenternas afsigt var, att plun-=
a Flemmings och de öfrige befälhafvarnes egen-
Jomar, samt om möjligt öfverraska sjelfva Åbo. ’Det
iongl. partiet hade den lyckan, att bemägtiga sig huf-
udanförarne för upproret, hvilka blefvo skickade till
o och der på ett rysligt sätt bestraffade. Bön-
rna blefvo härigenom icke afskrämde; de störtade
nyo tillsamman, att hämnas sina bröders blod:
kämpade med stigande förbittring, och äfven det.
nildare könet delade det raseri, som storraade i män-.
ernas vilda bröst. Hertigen hade efter deras hittills
arande hufvudmäns fall skickat dem nya anförare,
varigenom deras hopp erhöll nytt lif. Flemring
ökte förgäfves öfvertala dem att nedlägga vapen och
Återvända till sina hemvist: förtröstande på sitt öfver-
lägsna antal, vågade de med dåraktig obetänksambhet
att skjuta på hans ryttare. Nu ändtligen beslöt fält-
herren att gripa till strängare medel. Bönderna blef-
vo öfverflyglade och omringade; mera än 5000 "man
stupade antingen för svärdet eller drunknade; många
blefvo fångna och bortförda; andra, som undkommo
genom flykten, måste länge dölja sig i skogarne och:
der kämpa med stort elände. Emot de andlige, hvil-
ka hade tagit en verksam del i upproret och genom.
sina predikningar uppretat folket, riktade segraren nu
sin vrede; deras gårdar blefvo plundrade, de sjelfve
hårdt tilltalade, eller till och med ordentligen straffa-
de. Österbotten och Tavastland skola, i denna fejd
allena, hafva pligtat med öfver ’11,000 menniskor.
Minnet af detta klubbekrig, så kalladt för de klub=
bor, hvaraf bönderna betjente sig i brist på andra
wapen, räckte länge och lefver ännu bland folket i
deras gamla sånger ”).
"&) H. G. Porthan , de poösi fennica; p. 70. ’
i
”
Någorlunda var lugnet återstäldt; men Sigis-
munds angelägenheter ledo en våldsam stöt genom
Flemmings plötsliga död, hvilken efter: sagan blet
förtrollad , men sannolikt förgiftad. I hans ställe blef
Arvid Eriksson Stålarm förordnad till ståthål-
lare. Carl. uppfordrade denne, att förena sig med
honom; men äfven der voro hans föreställningar frukt-
lösa. Han beslöt alltså, att i egen person gå öfver
till Finland, der han visste att en del af besättningen
i Åbo var honom hemligt tillgifven. Han fann väl i
början något motstånd; men den nya ståthållaren drog
sig snart inåt landet. Slottet Åbo gaf sig till Hertigen,
hvilken sedan han bemägtigat sig de härvarande skep-
pen och artilleriet, återvände till Sverige, samt förde
tillika med .sig många personer: af begge könen, ibland
andra Flemmings maka. Sydfinnarne, hvilka förmod-
ligen för deras granskap med Lifland och Estland,
alltid mera hade varit på Sigismunds sida, grepo ef-
ter Carls aftåg till vapen och intogo åter Åbo under
Stålarms anförande. Finnarne förklarade, att de”
icke kunde taga någon del i Sveriges klagomål öfver
Sigismunds öfverträdande af lagarne, och vågade till
och med att afråda hertigen ifrån hans egenmägtiga
steg. Carl blef derigenom uppretad till ännu större
vrede, och beskylde dem för högförräderi och otrohet.
Undertiden sökte Stålarm att sammanbringa - den
möjligaste största här till konungens tjenst; 3000 man
blefvo inskeppade och nådde lyckligen hamnen Grö-
neborg i Uppland; men Sigismund stod ännu: i
södra Sverige, förlorande tiden med fruktlösa under-
handlingar. Förgäfves hoppades de på understöd; det
felades dem befäl. Upplands allmoge blef i största.
skyndsamhet uppbådad, och, med några theologiska
professorer från Upsala i spetsen, den katholska ko-
nungens arffiender, skyndade de emot Finnarne, hvil–
ka tillika på sjösidan blefvo anfallne af Hertigens
flotta. För dem fanns ingen annan räddning än flyg=
ten; en -del tillfångatogs på Åland, de öfrige upp-
nådde lyckligen sin fädernekust. - SN
Sigismund insåg ändtligen, att han i Sverige.
ingenting skulle uträtta emot sin farbroders äregiriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
