Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia till år 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
tan dyrt. Konungen tillsatte derföre år 1629 en upp-
syningsman öfver alla skråembeten, hvilken gemen-
samt med åldermännen skulle fastställa en taxa efter
tids-omständigheterna; den som öfverskred densamma,
var förfallen till svårt straff, hvilket trenne gångor för-
dubblades, men om han ännuu fjerde gången ertappa-
des med öfverträdelse, blef han förvist från embe-
tet "). Med industrien stod det ganska illa till; äf-
ven. alldeles vanliga arbeten kunde icke göras af nå-
gra inhemska i landet. Så förskrefs t, ex. ifrån Li-
beck en mästare med hans gesäll, som skulle sten-
lägga gatorna i Åbo; den förre erhöll i8, den sednare
9 öre; utomdess blef fri resa och fritt uppehälle dem
beviljade. År 1627 tillverkades saltpeter på elfva stäle
len i Finland; samtlige fabrikerna voro förpaktade;
entreprenören måste årligen erlägga 75 skeppund salt-
peter. Slättlandets tillstånd var högst beklagansvärdt;
väl blefvo en mängd friår de landtmän beviljade, som
ville uppodla ödehemman, och tillika stälde borgen
för att framdeles derföre vilja erlägga utskylderna;
men genom de skaror af krigare, hvilka i det Tyska
fälttåget skördade lagrar, blefvo så många händer
undandragna åkerbruket och näringarne, att landet
råkade i ett vildhets tillstånd, föga bättre och fördel-
aktigare än dess läge efter Carl XII:s långvariga och
olyckliga krig. Nästan hälften af bondhemmanen voro
öde och öfvergilfna; derföre måste de öfrigas utlagor
blifva desto mera tryckande. Folkmängden led ge-
nom fortfarande utvandringar. Så väl gifta som ogifta
bönder, knektar och flickor tågade ut och nedsatte sig
i Polska Lifland, i Preussen, Kurland, de Tyska
Östersjö-länderna, o. s. v.3 täta förordningar voro icke
i stånd att hämma detta onda. Pest och hungersnöd
ökade de olyckor, som hemsökte Finland i Gustaf
den stores tid: brist på lifsmedel uppstod dels af
markens ofruktbarhet, dels af försvårad skeppsfart "’).
Vid kusten tog en smittande farsot, hvilken man kal-
lade Spetälska, utomordeutligt öfverhand; konun-
gen hade derföre anslagit medel till "ett hospital i
+) Åbo Tidningar 1794; N:o 22.
++) Tengström, I. c. & 17 och 99 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
