Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
ro Trollsångerna. Dessa uppläsas med högsta
enthusiasm (£Haltiafa) af häxmästaren, då han villan-
vända deras kraft. Enligt folktron måste man, för att
med sådana läsningar fördrifva det onda, kunna upp-
gifva dess ursprung (Synty, födelse), dernäst de ska-
dor (25ihat) det förorsakat, sedan Hjelpemedel (VWoiteet,
smörjelser) emot dem, och sidst tillägga en besvär-
jelse (Siroud). Häraf får en trollsång äfven namn af
”Spnty, t. ex. Rauan Spnty (SJernets födelse) , Tullen
-Gynty (Eldens födelse) , Maon Spnty (Ormens födel-
se), m.m. hvilket egentligen betyder sånger emot er-
"> hållne sår af jern, eld, eller genom ormbett. Benäm-
ningen Sypnty omvexlar i språkbruket med Sana (ord)
och SSålfi (spår, det onda ett ting åstadkommer). —
De Lyriska sångerna ’ äro otvifvelaktigt de yngsta,
af de tre nämnde diktnings arterna; i dem förekomma
också ej mera några mythiska begrepp. Finnarnas ly-
rik är djerf, har ett rikt öfverflöd på målande bilder
och talesätt; men dess uttryck är vanligen sorgligt.
Nyare sånger hafva dock erhållit ett förändradt skap-
lynne. — Uti sednare tider har man börjat författa
egentliga visor, isynnerhet i södra delen af landet och
längs hafskusterna; men de äro oftast af ringa vär-
de. — De Finska folk-melodierna äro ganska enkla,
och innebålla sällan mer än tvenne repricer; men äga
ett eget melankoliskt behag och en sorglig mildhet,
hvilken gör ett djupt intryck på den åhörande, och
uppfyller hjertat med ett ljuft vemod. De melodier
herdarne bruka blåsa på sina vallhorn, hafva större
omfång, ehuru för öfrigt en lika karakter som de of-
van nämnde. Musiken till de nyare visorna är af en helt
annan och modernare tonart, bildad efter vanlig konst
skala. -
Böjelse för skaldekonsten var fordom hela folket
gemensam; bönderna författade qväden och sånger, och
äfven qvinnokönet öfvade en konst, hvilken öfver allt
förskönar lifvet och kastar liksom ett magiskt behag öf-
ver dess dystra verksamhet. I kustorterna är den poe-
tiska andan nästan alldeles försvunnen 3; till en del är
presternas öfverdrifna nit skulden dertill, emedan de
ansågo hela denna skaldekonst för en qvarlefva af de
hedniska styggelserna, och sökte att utrota den. Uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
