Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Prokig fogeln är i skogen,
Brokigare menskolifvet.
Bortom fjerran baf återvänder mannen,
Men ej undan grafkullen.
Den första samling af Finska ordspråk är Lau-
rentil Petri Proverbiale Fennicum , tillökt af Ga-
briel Tammelinus, samt utgifven med ytterligare
tillägg, i Åbo år 1702, af Henricéus Martini
Florinus. Sedermera hafva utkommit Uufta Sanan
Laffuja (Nya ordspråk), 2:a upplagan, Wiborg 1817,
och 2Calittuja Suomalaiften Sananlaffuja , (FFalda Finska
ordspråk), Wiborg 1818, begge af Jak. Judén, samt
Diss. Acad. De Proverbiis Fennicis , af C. A. Gott-
lund; P. I Upsala 1818.
Det Finska språket är ganska melodiskt och högst
tjenligt för skaldekonst. Härtill bidraga dess utomor-
dentliga rikedom på böjningsformer ibland alla arter
af ord, det stora antalet af målande uttryck och tale-
sätt, samt den ovanliga egenskapen att oinskränkt til-
låta bildandet af ett slags onomatopoietica , hvilka i och
för sig sjelf icke bafva någon bemärkelse och alldrig
kunna på ett annat tungomål öfversättas; men inom
sitt sammanhang äga con begriplig mening. I sång är
Finska språket högst behagligt, i anseende till sitt öf-
verflöd af oftast fulltoniga vokaler, och emedan flere
konsonanter sällan sammanstöta. När det talas väl, äger
det en egen, högtidlig fullhet. Det är för öfrigt än-
nu icke mycket utbildadt, emedan det så litet blifvit
begagnadt i skrift; likväl har det i sednare tider ge-
nom ett oftare användande härtill, vunnit ganska myc-
ket i brukbarhet och böjlighet. Äfven hjelpemedlen
att lära detsamma, äro betydligen ökade.
Den första Finska grammatika utgafs i Åbo år
1649, af biskopen derstädes Acschillus Petrzus
ifrån Wermland, under titel: Institutio Linguae Fen-
nicae. Såsom fremling känner han språket allt för
litet, och följer för mycket Stahls Estniska gramma-
tika. Prosten Matthias Martinius i Haubo (född
den 2 Febr. 1655, död den i Sept. 1728) skref en
— f[o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
