Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra mindre sammansmält med sina Svenska
grannar. Sitt språk, sina seder, sitt bygnadssätt och sin
hushållning bibehålla de till större delen ännu; alla
förstå de dock Svenska, och kunna utan svårighet
deltaga i gudstjensten. Vidare hafva de bosatt sig
i Vestmanland, Gestrikland, Helsingland, Medelpad,
Härjedalen och Ångermanland; i dessa provinser äro de
dock redan mycket försvunne, eller fastmera
sammansmälte med Svenskarne; de många half-finska ord,
som förekomma i den norra Svenska dialekten, synas
härstamma ifrån dem.
II.
Om Finnarne i Norrige[1].
Det lyckliga tillfället till svedje föranledde
Finnarne, att äfven så öfver den Norska riksgränsen och
att här utbreda sig; hufvudsakligen uppehålla de sig
i Sollöers och Oudalens fögderi, samt i
Hedemarken, der de bebo socknarne Meidskoug, Vinger,
Brandvold, Grue, Hoff, Aasnæs, Vaaler, Elverum och
Trysild, belägne utmed Svenska gränsen. De skola
först hafva infunnit sig omkring år 1624[2]. I
Trysilds socken besitta de ungefär 13 hemman och
åtskilliga dertill hörande torp. Deras antal utgör vida
öfver 250 själar. Enligt den bland dem fortplantade
traditionen, skola de för Ryssarne hafva flyktat ur sin
hemort, och nedsatt sig i de närbelägna Svenska
provinserna. De hafva förnämligast utsökt skogfulla
berg, hvilka isynnerhet passa till svedjeland. För
jagtens och rågodlingens skull vilja de icke gerna
nedsätta sig i en jemn skog. Det förtjenar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
