Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N
212
samma öde, och konung Olof den Helige kunde först
efter en skarp fäktning intränga på Ösel; O. S. Va
Men man finner ock Esterna sjelfva såsom djerf-
va och verksamma fribytare kringsvärm ma Östersjön.
Olof Tryg gvason blef, då han såsom barn flydde från
Norrige, tagen af Estniska Sjöröfvare, och såld till
slaf åt en Estländare. Och i förening med sina stam-
förvandter Karelare, Ingrer, m. fl. inträngde ’nämnde
folk år 1188 i Mälaren, samt uppbrände derstädes
Sigtuna. O. s. v.
Alla dessa i största korthet anförde uppgifter ,
hvilka skulle kunna ökas med mångfaldiga andra, bä-
ra ett ostridigt vittne derom, att den Estniska stam-
men af det Finska folket, i äldre tider för ingen del
stått på en låg grad af odling. Man finner hos dem
för öfrigt spår af inre ordnade inrättningar: af öfver-
hufvud eller så kallade äldste ibland folket, af en
slags härads indelning (fKylegunde) och förbunds för-
fattning, befästade städer, m. m. Äfven i religiöst
hänseende stå de icke mera på det lägsta steget af
bildning: det omtalas hos dem en art auspicier bvar-
till de begagnade hvita hästar; offer, äfven af men-
niskor; o. s. v. 4). Också den temligen vidlöftiga be-
skrifning man af Other erhåller om Esterna, styrka
ofvan yttrade åsigter 3).
Några så bestämda uppgifter, återstå numera icke
om de inom Finland bosatte stammarne; likväl upp-
"te sig många skäl, att om dem fälla ett ungefär lika
omdöme, som om deras ättförvandter uti Estland.
Man har ingen anledning att anse de nordligare Fin-
ska folken mindre bildade än de sydliga, elmvu häf-
derna förtiga nästan alla omständigheter i detta afse-
ende; tvertom framställa sig mer än ett skäl, att an-
taga dem stående ungefär på samma punkt af politisk
4) Origines Livonie Francofurt. 17403 8 7», Nol m,
38, 597, 82, 88, 89» 164, 182. Arndtis öfvers. s. 10, 35,
49. 69, 87, 9 102, 192, 211. — Jemnuf. Adam. Bremens,
n. 35 — Essai Critlique sur PFhistoire de la
Livonie, par ÅL. C. D. B. Dorpat, 1017; 3. 22-20: —
Föreg. Del. Il, s. 163, not. 6, |
53) Periplus; L co s. 99-106,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
