Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Regeringsperioderna efter 1809 - Alexander II:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skörden hade under flere af de föregående åren slagit fel i vidsträckta landsdelar, och
den vinterlika våren 1867 lät befara en ytterligare missväxt. Men ständerna sågo med rätta i
den föreslagna järnvägen ett medel att befordra landets industriella utveckling. De tvekade därför
icke att, oaktadt tidens finansiela trångmål, bifalla till förslaget och garantera ett statslån för
ändamålet.
Snellmans förnämsta verk såsom finanschef var genomförandet af myntreformen år 1865,
genom hvilken metalliskt mynt blef det enda lagligt gällande mynt i landet. Tung var den börda
han hade att bära vid ledningen af styrelsens verksamhet för lindrande af den nöd, som
framkallats af missväxterna. Han vidhöll härvid ståndaktigt principen att statens mellankomst ej bör
utsträckas ända därhän, att de enskildes omtanke och arbetshåg förslappas.
Af välvillig hänsyn för landets finansiela ställning samtyckte Kejsaren i oktober 1867 till
en åtgärd, hvilken af mången samtida betraktades såsom i politiskt hänseende nog betänklig: de
finska indelta truppernas upplösning.
Snellman lemnade sin plats i senaten i juli 1868.
Då ständerna år 1872 åter sammanträdde, hade landet repat sig efter missväxtperioden. Med
de goda åren, hvilka från år 1869 fortforo under hela 1870-talet, vaknade ökad företagsamhet i
alla affärsgrenar. Statsverkets inkomster stego och lemnade
utan svårighet medel till successiv utveckling af sådana
allmänna inrättningar, på hvilka en stigande kultur stälde ökade
anspråk, såsom undervisningsväsendet, medicinalverket,
fyrväsendet m. m. — Regeringens talrika propositioner till 1872
års landtdag gälde nästan uteslutande civilrättsliga eller
ekonomiska och finansiela frågor. Endast från ständernas sida
beträddes det politiska gebitet genom en del petitioner, bland
hvilka särskildt är att märkas den enhälligt framstälda
anhållan, att Kejsaren måtte förelägga ständerna förslag till
tryckfrihetslag. Denna anhållan lyckades icke vinna
monarkens bifall. Men ständernas uttalande har måhända dock
bidragit därtill, att en större liberalitet efter hand blef rådande
från pressmyndigheternas sida. Under en lång följd af år,
ända till slutet af 1880-talet, såg tidningspressen sig i tillfälle
att utan nämnvärda inskränkningar diskutera landets allmänna
angelägenheter.
 |
| Alexander Armfelt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
