Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det allmänna undervisningsväsendet - C. Folkskoleväsendet. Sällskap för folkbildning. Af G. Lönnbeck - Folkhögskolor - Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emotses att den utveckling detta förslag innebär varder genomförd, innan det 19:de seklet gått
till ända.
Den senaste tiden har haft att glädja sig ät nya ansatser till folkbildningens höjande. Bedan
ett par decennier voro de i Danmark
uppkomna folkhögskolorna kända i
Finland, och då och då hade äfven förslag
dykt upp att här söka åstadkomma
likartade inrättningar. Men härtill
be-höfdes entusiasm, och denna tändes i
slutet af 80-talet af åskmolnen på den
politiska horisonten. Enskilda
personer och kommuner, allmoge och
herremän, särskilda sällskap och framför allt
studentafdelningarna togo sig med ens
saken an för att bringa den till
verkställighet. Ensamt af och genom
studenterna samlades från våren 1889 till
våren 1890 omkring 85,000 mark till fonder för särskilda folkhögskolor. Den första folkhögskolan
i Finland med finskt undervisningsspråk uppstod i Kangasala, den första med svenskt språk i
Borgå. I Kronoby har det första folkhögskolehuset uppförts under ifrigt och aktivt deltagande
från allmogens sida. I Limingo och Ilmola (Österbotten), i Jorois (Savolaks), i Hvittis (Satakunta),
i Esbo (Nyland) äro likaså folkhögskolor redan öppnade, och på Aland, i Tavastland och östra
Finland äro andra beslutade eller planerade. Rörelsen är för ny för att dess historia ännu skulle
kunna skrifvas, men början lofvar det bästa, och det icke minst glädjande tecknet är, att
folkhögskolans program är sansadt och praktiskt samt att det icke är något politiskt eller religiöst parti,
icke någon särskild
samhällsklass, som ensidigt uppbär den
nya anstalten. I detta nya
sträfvande för folkbildningen
ha alla krafter, alla riktningar
endrägtigt mötts.
Men det är få, som kunna
begagna sig af folkhögskolan
i ett land, där befolkningens
gleshet försvårar äfven den
vanliga folkskolans besökande.
Så mycket vigtigare är det
då, att åtminstone böcker
spridas så vidsträckt som möjligt.
Från medlet af detta sekel
börjar en allmännare rörelse
för inrättande af folkbibliotek,
och denna rörelse har sedan
vuxit i bredd med
folkskole-rörelsen. Sålunda kände man
1888 i landskommunerna 522 och i städerna 84 folkbibliotek med inalles omkring 224 tusen
volymer, representerande ett penningevärde af J/a million mark. Likasom folkskolorna, voro
biblioteken ojämnt fördelade; medan 68 landskommuner ännu helt och hållet saknade sådana, funnos
Nordsjö-Botby folkskola i Helsinge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
