Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det allmänna undervisningsväsendet - C. Folkskoleväsendet. Sällskap för folkbildning. Af G. Lönnbeck - Abnormskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkskolehus i Wiborg.
typ i ett land, utan beror detta på inre förhållanden. Hvad den finska folkskolan beträffar, är
den till sin princip och riktning pestalozzisk; ieke omfånget af de pensa, som inhemtas, utan den
själfverksamhet, hvarmed barnet
tilleg-nar sig dem, och den däraf betingade
harmoniska utvecklingen af dess
psykiska och fysiska egenskaper äro hvad
denna folkskola — principielt
åtminstone — betraktar såsom vigtigast. En
annan typisk egenhet hos den finska
folkskolan är dess mål att vara eller
blifva en för alla folkklassers barn
gemensam »bottenskola». I följande
yttrande af Cygnaeus sammanfattas
korte-ligen båda dessa principer: »Uppfattar
man folkskolan ur tidsenlig synpunkt
såsom samhällets bottenskola, ... så
måste man nödvändigt yrka på en fast
skola, som icke är en blott
lexläsnings-anstalt, där ett knapphändigt mått af
vissa utanlexor samt mekanisk färdighet
i tanklös innanläsning bibringas eleverna, utan en uppfostringsanstalt.» Härmed sammanhänger
den stora betydelse den finska folkskolan fäster vid de praktiska öfningarna i handarbeten och
slöjd. I detta af seende ha som kändt Cygnaei idéer, konsekvent fullföljande Pestalozzis och
Fröbels tankegång, varit af banbrytande betydelse.
Det praktiska utförandet af den finska folkskolans program lemnar ännu mycket öfrigt att
önska, men det bästa, som kan sägas härom, är, att folkskolan själf säkerligen ej heller är
omedveten om sina brister. Att
Finlands folkskola i både yttre
och inre afseende befinner sig
i en period af utveckling,
hindrar ej, att densamma redan
af alla samhällsklasser
uppfattas såsom en af de
kraftigaste häfstängerna för
nationens vidare förkofran i
själf-ständig kultur och
samfunds-anda.
Abnormskolorna böra äfven
omnämnas här, ty deras
uppgift är ju likartad med
folkskolans. Undervisning för
döf-stumma infördes tidigast
genom enskildt initiativ. Först
år 1858 inrättades af staten
en döf stum skola i Abo. Ar
1866 öppnades ett blindinstitut i Helsingfors. Några andra dylika anstalter hafva senare
tillkommit, slutligen äfven skolor för andesvaga barn. På regeringens föranstaltande har nyligen
förslag blifvit uppgjordt till en fullt tidsenlig organisation af abnormskoleväsendet. Det kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
