Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vetenskapliga och Litterära Samfund - C. Finska Litteratursällskapet. Af E. G. Palmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. FINSKA LITTERATURSÄLLSKAPET.
Tre och ett halft århundrade hafva förflutit, sedan den första bok utgafs på finska språket,
ocli ändock hör uppkomsten af en finsk litteratur i modern mening det nittonde seklet till. Att
man under ett par mansåldrar hunnit taga igen hvad sekler försummat, är i främsta rummet att
tillskrifva det Finslca Litteratursällskapets hängifna och fruktbringande arbete i den fosterländska
kulturens tjenst. Litteratursällskapet har sålunda i den finska nationens lif tillvunnit sig en
betydelse, hvilken i hvarje lands
historia skulle betecknas
såsom ensamstående.
Ringa var detta sällskaps
begynnelse.
Under ett samtal med
Gabriel Rein, den redbare
historieforskaren, som sedan
blef en af litteratursällskapets
förste stödjepelare, föreslog
dåvarande medicine licentiaten
Mårten Johan Lindfors i
början af år 1831 grundandet
af ett sällskap för befordrande
af den finska litteraturen. Idén
vann anklang, och den 16
februari 1831 på aftonen
sammanträdde tolf yngre och äldre
akademici för att öfverlägga
om saken. Sammanträdet hölls
hos lektorn i finska språket
Karl Niklas Keckman, det
korta protokollet fördes af
Elias Lönnrot, sedermera
sällskapets verksammaste ledamot.
Såsom öfverläggningens
resultat nämnes i det på finska
af fattade protokollet, att »huru
än saken bedrefves, vore den
lättare för flere än för en att
Elias Lönnrot. främja», hvadan man beslöt
att samla krafterna genom att
grunda en förening. Nästa sammanträde hölls den 23 februari, då man öfverenskom om att
sällskapet skulle "benämnas Suomalaisen Kirjallisuuden Seura samt att dess uppgift blef ve att främja
finska litteraturens och i synnerhet finska språkets utveckling.
Till det nya företaget anslöto sig inom kort 21 andre medborgare; samtlige desse 33 hafva
räknats som sällskapets stiftare. Vi finna bland dem flere af vår nationela odlings mest frejdade
män. Professorn, sedermera erkebiskopen E. G. Melartin blef sällskapets förste, J. G. Linsen,
romarspråkets oöfverträffade tolk, dess andre ordförande. Yice ordförande var under flere år J. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
