Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - A. Historien. Af År. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörande det händelserika tidskifte, dä Finland, under kampen mellan konung Sigismund och hertig
Karl, intog en i viss män själfständig politisk ställning. Hans Nuijasota, sen syyt ja tapaukset
(1857 59), som 18(54 -65 utgafs i svensk öfversättning med titeln Klubbekriget och Finlands
sociala tillstånd vid slutet af 16:e århundradet» och 1877 utkom i en omarbetad finsk upplaga,
är en på omfattande material stödd teckning af Finlands öden 1592—1600, hvari den
bonderörelse, som är känd under namnet Klubbekriget, utgör centralpunkten. Inledningsvis redogör förf.
för den äldre utvecklingen allt från Gustaf Vasas tid. Under titeln Tiedot Suomen suvun
muinaisuudesta (Upplysningar om den finska stammens forntid) publicerade Forsman 1862 en akademisk
afhandling, däri han sökte utreda finnarnas slägtskapsförhållanden till särskilda af antikens och
Hertig Karl vid Clas Flemings lik.
medeltidens författare nämnda folk. Hans arbeten voro de första historiska specialarbeten, som
utgåfvos på finska språket.
K. A. Bomansson (f. 1827, statsarkivarie) behandlade i en akademisk afhandling, Hertig
Johan och hans tid (1862), Finlands öden under början af Erik XIV:s regering och författade
monografier öfver ämnen ur Finlands medeltidshistoria. — Docenten J. E. Waaranen (1834—68)
belyste i akademiska afhandlingar och urkundssamlingar Finlands inre tillstånd från början af
17:de seklet in på Gustaf II Adolfs regering. — K. E. F. Ignatius (se ofvan s. 208) skref
Finlands historia under Karl X Gustafs regering (1865).
Medan landets politiska öden och offentliga lif på olika tidpunkter blefvo närmare utredda
genom ofvannämnda författares arbeten, egnade andra skriftställare sig åt bearbetningen af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
