Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - A. Historien. Af År. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litterära häfderna och lärdomshistorien. Sven Gabriel Elmgren (f. 1H17, vicebibliotekarie)
publicerade en Öfversigt af Finlands litteratur (tvä delar, 1801, 1805) och författade
litteraturhistoriska specialundersökningar äfvensom lefnadsteckningar. Verket Finlands minnesvärda män,
som utgafs af flere författare i syfte att i biografisk form popularisera Finlands historia (tvä
delar, 1853—57), innehåller monografier af hans hand öfver flere af Finlands biskopar.
Språkforskaren J. J. Wilhelm Lagus (f. 1821, professor) belyste i Skalden J. H. Kellgrens finska
lefnadsminnen (1884) förhållandena vid Abo universitet mot slutet af 18:de seklet. Bland hans
biografiska arbeten förtjena äfven biografierna öfver Erik Laxman och Johan Jakob Nordström
att särskildt nämnas. — Den produktive finskspråkige skriftställaren Julius Krohn, för hvars
öfriga litterära verksamhet redogöres i senare afdelningar af detta verk, bearbetade den finska
folkpoesins och den finskspråkiga litteraturens historia.
Med undantag af G. Reins föreläsningar och en af A. I. Arwidsson utarbetad Lärobok i
Finlands historia och geografi äfvensom ett populärt kompendium på finska af J. F. Kajaani
hade ännu intet blifvit gjordt för att i en öfversigtlig framställning sammanfatta de resultat, som
sedan Porthans tid vunnits genom de finska häfdaforskarenas arbeten, hvarför G. Z. Forsmans
Oppikirja Suomen kansan historiassa (Lärobok i finska folkets historia, 1869 — 72) gick ett
ganska allmänt kändt behof till mötes. Detta arbete, som stöder sig på delvis genom själfständig
forskning sammanbragt material, utkom i en tysk upplaga 1873, en svensk upplaga 1874 samt
en andra finsk upplaga 1881—82. Författaren hade numera vunnit en ställning i det politiska
lifvet såsom en af de främsta ledarena af det finska språkpartiet och kunde icke undgå att i sin
historiska skriftställareverksamhet röna inflytande af sitt förhållande till dagens strider.
Den finska folkstammens öden och dess daning till en särskild nationalitet utgöra hufvudämnet
för den nämnda lärobokens framställning. Häraf betingas ett betraktelsesätt, som icke sällan låter
den svenska rättsordningens och kulturens införande i Finland samt detta lands intima deltagande
i det svenska statslifvet framstå snarare såsom ett hinder för den specifikt finska nationalitetens
utbildning, än såsom en förmånlig faktor i det finska folkets utvecklingsgång. Åtskilliga granskare
af arbetet hafva betecknat detta uppfattningssätt såsom ensidigt, medan boken ä andra sidan ifrigt
togs i försvar af politiska meningsfränder till författaren. Forsmans ståndpunkt röjde sig ännu
tydligare, än i Suomen kansan historia, i hans år 1870 publicerade biografiska studie Yrjö Maunu
Sprengtportenista ja Suomen itsenäisyydestä (Om G. M. Sprengtporten och Finlands
själfständig-het), däri förf. af sympati för det mål, som föresväfvade Sprengtporten, Finlands själfständighet,
föranledes att uppsöka möjligast ädla motiv för dennes handlingssätt. Bland granskare af denna
skrift bör särskildt framhållas den ofvannämnde K. K. Tigerstedt, hvilken uti en på forskning
stödd artikelserie i Finsk tidskrift belyst det själfviska i Sprengtportens bevekelsegrunder.
Den af G. Z. Forsmans nyss nämnda skrifter framkallade meningsstriden, den enda, som
söndrat finska historieskrifvare i olika grupper, upphörde småningom, isynnerhet som Forsman själf
allt mera drogs från den historiska skriftställareverksamheten till politiska och administrativa värf.
Huruvida han bildat en historisk skola i egentlig mening, synes vara tvifvelaktigt.
Medan denna polemik fortgick, framträdde ett antal yngre forskare, livilkas
skriftställareverk-samhet här endast antydningsvis kan beröras. Med liflig håg egnade sig publicisten R. Castren
(1851 —1883) åt undersökningar om de händelser, som föregingo och efterföljde landtdagen i
Borgå 1809, i syfte att utreda, huru Finlands nuvarande statsskick grundlädes. Han bortrycktes
i förtid från sina arbeten, men hann dock utgifva en serie Skildringar ur Finlands nyare historia
(1881—82), som för första gången på ett ingående sätt utredde särskilda sidor af detta ämne. —
Prof. E. G. Palmen återväckte minnet af en af frihetstidens mest betydande ekonomiska och
politiska författare genom arbetet Politiska skrifter af Anders Chydenius med en historisk
inledning (1877—80). — Prof. Joh. Riuh. Danielson undersökte i Die Nordische Frage in den
Jahren 174(i—51 (1888) de nordiska staternas politiska relationer under medlet af 18:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
