Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - C. Teologin. Af Herman Råbergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de i lians dogmatik uttalade tankar i detta ämne. Dessa, likasom lians öfriga talrika skrifter,
genomgås af ett apologetiskt grunddrag. Hans teologiska ståndpunkt är den ursprungliga
kristendomens, spekulativt framstäld i anslutning till samtidens vetenskapliga insigt. — G. Johansson
(f. 1844, professor i dogmatik och moral 1877, biskop i Kuopio stift 1884) har bl. a. framstält
Det kristliga samvetsbegreppet och dess historia. — I jämbredd med den af Granfelt företrädda
dogmatiska riktningen har under de senaste decennierna framträdt en annan, kallad den bibliskt
teologiska. Dess grunddrag är sträfvandet att dogmatiskt sammanställa bibelns lifsåskådning
såsom sådan, oberoende både af den kyrkligt dogmatiska spekulationen och af den evangeliska
kyrkans bekännelse.
Praktisk teolocfi. Afven på detta område intager vid seklets början Jakob Tengström ett
inflytelserikt rum; väl ej såsom skriftställare, men såsom ordnare af kyrkans praktiska verksamhet
och dess kyrkorättsliga förhållanden samt den teologiska undervisningen vid universitetet. Såsom
skriftställare på detta område har den förut
nämnde Jakob Bonsdorff inlagt förtjenst
genom sin framställning af Pastoralteologin för
det akademiska seminariets behof och sina
predikoutkast. Den mest framstående och
inflytelserike representanten för den praktiska
teologin är professorn, sedermera biskopen Frans
Ludvig Schauman (se of van s. 98, 112 och
114). Den första innehafvaren af professuren
i denna vetenskap (1847—1865), har han
utöfvat ett mångsidigt inflytande på den
finska kyrkans lifsverksamhet. Hans
förnämsta verk äro Handbok i Finlands kyrkorätt,
1853, hvilken dock ej blifvit afslutad, och
Hen praktiska teologin, 1875—76. Med fullt
skäl bör till Schaumans verk äfven hänföras
det af honom utarbetade Förslag till Kyrkolag
för Storfurstendömet Finland, 1863, ty om
ock detta förslag, innan det stadfästes såsom
lag, undergick åtskilliga modifikationer, blefvo
dock de af Schauman omfattade kyrkorättsliga
principerna, särskildt med hänsyn till frågan om
förhållandet mellan staten och kyrkan,
norm-gifvande för den finska kyrkans nya ordning.
— Afven såsom homilet har Schauman
utöfvat ett vigtigt inflytande på predikoverksamheten inom kyrkan. Tre delar Predikningar hälinä
på sön- och högtidsdagar höra till de mest framstående af de i Finland under 19:de seklet
utgifna predikosamlingar.
Dels såsom själfständig utgifvare af teologiska och kyrkliga tidskrifter, dels såsom medarbetare
i af andra utgifna, har Schauman därjämte mångsidigt uttalat sig i tidens frågor på det teologiska
och kyrkliga området. At studiet af den praktiska teologin vid universitetet har han gifvit ett
nytt, lifskraftigt innehåll.
Såsom organer för det teologiskt vetenskapliga lifvet halva under 19:de seklet åtskilliga
tidskrifter framträdt. De mest anmärkningsvärda äro: Ecclesiastikt intelligensblad 1839; Ecclesiastikf
litteraturblad 1840—45, utgifvet af E. Rancken; Väktaren, tidskrift för läroståndet, utgifven med
biträde af B. O. Lille och F. L. Schauman, af A. A. Laurell 1847—49; Tidskrift för finska
Frans Ludvig Schauman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
