Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - E. Filologin - a. Den finska filologin. Af E. N. Setälä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Suomen kielen muistomerkkejä), hvaraf första delen, redigerad af E. N. Setälä och svensken K. B.
Wiklund, nyligen utkommit.
De finska ljudens bildande undersökte redan Mathias Akiander i sin skrift Försök till
utredning af finska språkets ljudbildning (1846) och senare med större framgång A. Genetz i sin
afhandling Lautphysiologische Einfiihrung in das Studium der westfinnischen Sprachen, 1877.
En fonetisk metod för förklaring af språkföréteelserna användes af samme författare i hans
Versuch einer karelischen Lautlehre. Angående finskans syntax publicerade G. A. Avellan
(1785—1859) flera afhandlingar. På egna undersökningar grunda sig till stor del de läroböcker
i syntax, som utgifvits af Yrjö Koskinen, A. G. Corander, A. W. Jahnsson och E. N. Setälä.
Af de läroböcker i ljud- och formlära, som utkommit sedan Euréns, är den af A. Genetz den
vigtigaste.
Hänvisande i öfrigt till framställningen om det »Finsk-ugriska sällskapet», nämna vi här af
arbeten rörande de till finskan i aflägsnare slägtskap stående språken endast A. Genetz’
tschere-missiska språkprof och Kola-lapska ordbok, H. Paasonens mordvinska språkprof och ljudlära
samt Y. Wichmanns votjakiska språkprof.
Antalet af de på det jämförande och språkhistoriska området offentliggjorda arbetena är
jämförelsevis litet. Till de tidigaste hör Oskar Blomstedts (1833—1871, docent i finska och
ungerska språken 1869) afhandling Halotti beszéd ynnä sen johdosta vertailevia tutkimuksia
Unkarin, Suomen ja Lapin kielissä (Halotti beszéd — det äldsta minnesmärket af ungerskt
språk — och med anledning af detsamma anstälda jämförande undersökningar af ungerska, finska
och lapska språken, 1869). Otto Donner (f. 1835, extra ordinarie professor i sanskrit och
jämförande språkforskning 1875) har försökt sammanställa de finsk-ugriska språkens ordförråd
och jämväl bestämma själfva de ursprungliga »rotorden» i sitt arbete Vergleichendes
Wörter-buch der finnisch-ugrischen Sprachen, af hvilket tre häften utkommit (1874—1888). Angående
de finsk-ugriska språkens inbördes slägtskap har han uttalat sig i sin afhandling Die gegenseitige
Verwandtschaft der finnisch-ugrischen Sprachen. Han har äfven gifvit en öfversigt af den
finsk-ugriska språkforskningens historia och offentliggjort flere andra, mindre skrifter. E. N. Setälä (f.
1864, professor i finska språket och litteraturen 1893) har försökt att enligt nyare metodiska principer
undersöka tempus- och modusbildningen i de finsk-ugriska språken (Zur Geschichte der
Tempus-und Modusstammbildung in den finnisch-ugrischen Sprachen, 1887). I sitt arbete
Yhteissuomalainen äännehistoria (Samfinsk historisk ljudlära) har han velat ge en bild af de vestfinska
språkens ljud utveckling från den tid, då dessa språk ännu utgjorde ett enhetligt språk, ända till
våra dagar. Han har dessutom publicerat Lisiä suomalais-ugrilaisen kielentutkimuksen historiaan
(Bidrag till den finsk-ugriska språkforskningens historia).
Insamlandet, publicerandet och undersökningen af finsk folkpoesi ha under de sista åren
fortsatts med allt större ifver: medelpunkten för dessa sträfvanden har Finska Litteratur-sällskapet
fortfarande, liksom ända från arbetets början, varit. Tid efter annan ha upptecknare utsändts åt
olika håll, och på sista tiden har på visst sätt hela det finska folket anslutit sig till detta
sam-lingsarbete; vid hvarjev sällskapets sammanträde anmälas till sällskapet insända samlingar af
folkpoesi, kommande från alla delar af landet och åvägabragta af personer i de mest olika lefnadsvilkor,
af prester och smeder, stenhuggare och folkskollärare, skolgossar och bönder.
Af de många publikationer af folkpoesi, med hvilkas föranstaltande sällskapet är sysselsatt,
har bl. a. den af Kaarle Krohn redigerade Suomalaisia kansansatuja (Finska folksagor) börjat
utkomma; detta arbete är en för den ’Vetenskapliga forskningens ändamål af sedd upplaga, hvilken
träder i stället för den af Eero Salmelainen (Erik Rudbeck) utgifna, för en större allmänhet
afsedda samlingen af finska sagor och sägner (1852—1866). Af Suomen kansan sävelmiä
(Finska folkmelodier) ha två häften utkommit, och M. Varonen har offentliggjort två delar af
Suomen kansan muinaisia taikoja (Finska folkets forna trollkonster).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
