Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. De bildande konsterna af J. J. Tikanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka i dessa sträfvanden sägo blott fantastiska svärmerier af opraktiska estetiker. Och hvad
den stora publikens deltagande beträffar, så nödgades till och med företagets förkämpar erkänna,
att estetisk bildning och konstbehof icke ännu i nämnvärd grad förefunnos hos den finska
allmänheten.
Det var således framför allt det teoretiska medvetandet hos fosterländskt sinnade män om
konstens betydelse för kulturen, som bröt väg för konsten i Finland. Säkert är, att den utveckling,
hvarlill konstföreningen gaf impulsen, hör till de mest oväntade och mest glädjande företeelserna
i detta kuina land vid polcirkeln. Ännu har icke ett hälft sekel förgått sedan föreningens stiftelse.
Men det har dock hunnit visa sig, att konstnärlig begåfning ej tryter vårt folk. Konsten är icke
mer hos oss en exotisk drifhusplanta, artificielt uppdragen och vårdad af svärmiska entusiaster;
hon har fattat säkert rotfäste i Finlands mark och blickar med förtröstan sin framtid till möte.
Hon har redan i mycket märkbar grad uppfostrat publiken, väckt konstbehofvet, förfinat smaken
och själf kommit så långt, att hon icke mer behöfver räkna på öfverseende välvilja.
Det var först sedan
resultaten af
konstföreningens sträfvanden
otvetydigt visat, att dessa icke
syftade mot en orealiserbar
utopi, som den finska
regeringen begynte skänka
dem understöd i form af
anslag, närmast för
föreningens skolor och till
resestipendier (båda
första gången 1863), senare
till pensioner åt förtjente
finske konstnärer, årliga
pristäflingar (första
gången 1873), allmänna
expositioner (i
Helsingfors 1876 och 1885),
tillfälliga, men betydande
inköp af konstverk,
beställning af kopior efter äldre mästares målningar (första gången 1891) med mera. Man kan
säga, att Finska konstföreningen — i början ett slags försyn för konsten i landet — småningom
i viss mån förvandlats till en förmedlande myndighet för regeringens omsorg om de finska
konstintressena. Och denna omsorg fick ett storartadt uttryck i det palatslika, åren 1885—1887 på
statens bekostnad för konst- och konstflitföreningarna i Helsingfors uppförda Ateneum. Tack
vare ett ökadt antal medlemmar (år 1891 voro 1,720 betalande aktier tecknade emot 509 år
1846) samt frikostiga donationer af enskilde konstälskare (främst den af handlanden V. Hoving
i Wiborg testamenterade fonden af omkring 240,000 mark), disponerar föreningen öfver ojämförligt
rikare egna medel, än under sin första period.
 |
| Ill. F. Tilgmann. Ateneum. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
