Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samo8t8v.-hav. nouationer.
131
o. d.1) ’audra’: isl. ack. pl. m. aðra. Ang. förkortning af
vokalen framför ett till u vokaliseradt v, se § 16.
e) kort slutljudande konsonant — öfver hela det östsv.
språkområdet dock endast om den ifrågavarande vokalen är
(ett ursprungligt 1. enl. mom. 3 af o uppkommet) a, t. ex. bäk:
isl. bak, däi däl: isl. ack. sg. dal.
En till följd af dessa förlängningar uppkommen
kvantitetsväxling mellan de skilda formerna af ett ord eller afledningarna af en
rot har esomoftast åter blifvit upphäfd genom analogibildning.
Sålunda är kort vokalkvantitet, i större och mindre utsträckning inom
olika dialekter, återstäld i enstafviga substantiv-,
adjektiv-och verbalformer, slutande på a kort konsonant,
(Ösjprov., Ål., Sat. och s. Öbott. visa dock i detta fall alltid lång
vokal), t. ex. Nyl., Eg. Finl., m. (och n.?) Öbott. fat: best. f. fatä; v.
Nyl., ö. Eg. Finl. gran: pl. granar; Nyl., Eg. Finl. lat: sup. latast; Nyl.,
ö. Eg. Finl., m. och n. Öbott. bar: inf. bära o. d. (= svalt: inf. svält[a]
o. likn.)*); vidare i svaga pre t. och parti c. pre t. (samt sup.,
jf. mom. 65) på urspr. I, nasal 1. tonande spirant -f ð, t. ex.
Nyl., Nuckö skðld o. d. ’sköljde’: inf. skøli o. d.; Nyl. vänd ’vande’: inf.
väni; Öbott., ö. Eg. Finl., Nyl., Estl. livd o. d. — ’lefde’: inf. liva o. d.;
i substantivformer, uti hvilka rotvokalen efterföljts
af tonande spirant 4- konsonantiskt I, r, t. ex. Nyl., Eg. Finl.
*) Al., ö. Eg. Finl., v. och m. Nyl. andär andra. — *) Att a
värk-ligen blifvit förlängdt i enstafviga, kortst. ord också i de dialekter,
som annars uti dem upprätthållit den urspr, kvantiteten, antydes
omisskänligt af den olika proportion, i hvilken dessa dialekter använda
långvokaliska och kortvokaliska former å ena sidan i ord med
rotvokalen a, å den andra i ord med en rotvokal af annan kvantitet (där
vokallängden uteslutande beror på invärkan från hsv.). Denna
proportion gestaltar sig — enl. excerpter ur ordlistan i Freudenthàls afh.
om Vöråmålet, ur Nyländska ordboken och hr J. A. Thurmans
samlingar — för substantiv och adjektiv närmelsevis på följande sätt:
I ord med rotvok. a: ord med annan rotvok.:
(lång vok.) (kort vok.) (lång vok.) (kort vok.)
Vörå 25 : 13 6 : 49
Nyland 48 : 33 13 : 52
Pargas 35 3 11 : 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
