- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
223

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 15 Norra Österbotten. 223

ej häller en annan nordösterbottnisk företeelse, bevarandet
af förbindelsen ps, där hsv. har fs (jf. § 6,4, not. 2)*), t. ex.
räps ’räfsa’ (vb.)2), t&ps o. d. ’tofs’ — en företeelse, som
dock i de sydligare socknarna genom inträngande af fs
blifvit inskränkt till ett mindre antal ord, somligstädes (åtm. i
Jeppo) också till den äldre generationens språk.
Karakteristiska för de nordligaste österbottniska målen äro äfven
ett par ombildningar af mediopassivets formsystem. Genom
en från I sv. koDj. (ang. hvars mediopassiv jf. § 1,66)
utgående analogibildning hafva alla andra verb, med undantag
af en del starka, i mediopassivet erhållit en gemensam
pret.-ind.- och sup.-form, bestående af formen för pres. ind. (betr.
hvilken jf. §§ 1,67, 7,6) -f- 15 sålunda bränst ’brändes,
bränts’, bftist ’bets, bitits’, yvist ’yfdes yfts’: pres. ind. bräns,
bitis, yvis (= kallast ’kallades, ats’: pres. ind. kallas). Hvad
deponentierna beträffar, hvilkas inf. här städse är = pres.
ind. (jf. § 1,67), har troligtvis äfven den aktiva II konj. 2 kl.
i någon mån tjänat till mönster för dessa nybildningar: bäist
’tigde, -t’: inf. bäiss = lyst ’lyste, -t’: inf. lys.3) Och till
följd af en liknande analogibildning, men efter I sv. konj.:s
akt., kunna de enstafviga deponentierna bilda sitt pret. ind. och
sup. med ändelsen -a. Med -a fogadt omedelbart till
inf.-for-men — t. ex. finsa ’fanns, funnits’ (: inf. fins = kalla ’kallade,
-at’: inf. kall) — uppträda de visserligen endast i
Gkby-Nvet.-målet, där likväl de ofvannämda formerna på -st äfven äro
i bruk. I öfriga trakter visa de ändelsen -sta — sannolikt
till följd af kontamination med de senare; t. ex. finsta ’fanns,
funnits’. Somligstädes (åtm. i Ped.-Purmo) är denna
kompromisstyp hos det stora flertalet hithörande ord enhärskande; men

Återfinnes i Sat., östligaste Eg. Finl., Nyl. och Ösjprov., §§
6,4, 34. — 2) Ped.-Purmo (etc.?) räfs. — ■) Liknande bildningar förete
en del verb i Ormsö-, Nuckö- och Runömålen, jf. § 63.

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free