Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
De östs veneka dialekterna.
for öfrigt (åtm. i Kronoby) har den ej mäktat uttränga de
på -st ändande formerna. Jag ser mig dock ej i stånd att
afgöra, huruvida de omgestaltningar af mediopassivet, för
hvilka nu blifvit redogjordt, nått utöfver gränserna för
§ 16. Pedersöre härad. Det mest framträdande draget
hos språket inom detta är en öfvergång af j efter t och d
— dar detta ej bortfallit enl. § 12 — till tonlöst, resp.
tonande s (med dorsal modifikation, liksom den föreg,
explo-sivan). Efter ursprunglig dental har j varit underkastadt
denna behandling blott i st&rktoniga stafvelser, efter en (enl.
§ 12) ur guttural kons. utbildad sådan däremot i alla
ställningar; detta gäller jämväl det sekundära, (enl. anf. st.)
framför palatal vokal utvecklade j-ljudet Sålunda t. ex. tsftkk ’tjock’,
dzüp dzyp ’djup1 (men lätiju -å ’lätja’, vidiju -å ’vidja’); stsöru
-å ’skata’ (fsv. skivr), dzftra ’göra’ (fsv. gæra), nytsil ’nyckel’
(fsv. nyhU\ bryddzu -å ’brygga’ (fsv. obl. bryggiu). I
uddljudet håller likväl det hsv. j på att gripa omkring sig på
bekostnad af dz-; någon gång företräder det ock, på grund
af falsk analogi, denna ljudförbindelse i inljudet — Mellan
ett af sistnämda ljudlag oberördt, i svagt aksentuerad
stafvelse stående j och en föregående konsonant har utvecklat sig
ett („reduceradt") i-ljud, t ex. lätiju -å ’lätja’, bjäriji ’bärget’,
äsiju -å ’ässja’. Förbindelsen i + spir. j användes enl.
uppgift i Ped.-Purmomålet omväxlande med halfvokaliskt i,
hvilket uttal tvifvelsutan framgått ur det förra. Vidare har v i
ställning mellan en vokal och en efterföljande konsonant
vo-kaliserats till u, hvarvid den föregående, enl. § 1,28 d) långa
vokalen förkortats, t. ex. haura ’hafre’, väudd ’väfde’, skåufar
o. d. ’skoilar’, Mulär ’stöflar’. Pedersöre-Purmomålet (m. fi.?)
företer dock fakultativt — efter a t. o. m. exklusivt — det
ursprungligare ljudet, till följd af påvärkan från former, där
det ej efterföljts af konsonant, eller från hsv. I stället för
m och n träder, åtminstone i hastigt, sammanhängande tal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
