Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
En ljudlag, hvars område innefattar Kumlinge (Sött- § 39.
unga?) och Kökar samt byarna TJtö och Söderjwrmo
i Korpo — ehuru den numera, isynnerhet i Kumlinge, till
följd af hsv. invärkan röjer sig förnämligast blott hos den
äldre generationen — är en utveckling af h (genom
förmedling af tonlös vokal) framför tenues, där dessa voro långa
— dock ej där de i intervokalisk ställning blifvit förlängda
enl. § 36— samt där de föregingos af svagt betonad
vokal2). Ex.: kahtftr ’kattor’, knahpa ’knapp’ (subst.); elitär
’efter’ (§ 1,53); behk ’beck’, sehp ’skepp1; påhtell ’butelj’,
taldrihk ’tallrik’. — Gemensamt för Kumlinge-(Sottunga-?)
och Kökarsmålen är ock införandet af g i inf. och pres.
hos de flesta verb af II sv. konj., hvilkas rot slutat på iy,
ry, i st. f. det j, som enl. § 1,15 här utvecklat sig ur y —
genom utjämning med pret., där g-ljudet bevarats; samt hos
dem, hvilka af gammalt haft en på i[j] (1. r[j]?) slutande
presensstam — genom analogibildning efter de förra3). Ex.:
ttZga, -gär ’tälja, -jer’ (fsv. tælghia, -ghir): pret. ind. o, part.
täigd; sðrga, -gär o. d.’sörja, -jer’ (fsv. syrghia, -ghir): pret.
ind. o. part. sBrgd o. d.; støga, -gär ’skölja, -jer’ (fsv. skylia,
skyl); väZga, -gär ’välja, -jer’ (fsv. vælia, væl). —
Kökars-och Soutskärsmålen åter öfverensstämma däri, att a
närmast efter urspr, kort rotstafvelse öfvergått till &4), t. ex.
ham[m]år ’hammare’ (isl. hamarr), ta£å tiIk ’tala’ (isl. tala),
slädå s£ädd& ’släde’ (isl. obl. sleða). I Houtskär förekomma
*) I Kökar — dock icke hos den älsta generationen —
förekommer stundom äfven i detta fall h-förslag, helt säkert en följd af att de
genom ljudlagen uppkomna h-formerna numera i samma mål hafva
sidoformer utan b: jf. § l,so not 2. — f) Också inom ö. Eg. Finl.
påstås h hafva utvecklats framför tenuisgeminator, § 42. — 3) Den förra
analogibildningen återfinnes hos målen i Ösjprov., Nyl., Eg. Finl. utom
den västligaste delen samt i m. Öbott., §§ 5,2, 24; den senare hos dem i
m. och v. Nyl., ö. Eg. Finl. o. m. Öbott., §§ 43, 24. —4) En sådan öfvergång
förutsättes måhända äfven af ljudförhållandena i estsvenskan, se § 52.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
