Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 De östs veneka dialekterna.
hiBfe hiäJ ’häl’, itø (o. iM) ’öl’, miVfl (o. miäfl?) ’mäta’ (fsv.
mæla). Uppteckningarna fr&n målen i fråga ånge dock långt
ifrån regelbundet diftong i de hithörande orden; sålunda
skrifver Estl.-sv. ordb. för Rågö-Wichtp. Wq ’tälja’, Ml ’häl’,
Wichtp. 8i, Dagö mil. Måhända härrör detta helt enkelt
af att diftongeringen är föga markerad och uppfattningen af
ljudet därför kunnat skifta; på ett dunkelt uttal häntyder
ock det, att i st. f. iif någon gång skrifves iu (t. ex. Estl.-sv.
ordb. hiula, ej hiBfa). Under formen iä uppträder diftongen
på Dagö; under formen i V (iu) på Rågöarna, i
Wichter-pal och i G€mimal8ven#kby. Detta sammanhänger med
att målet på Dagö hör till dem, som genomfört öggen B > ä
jämväl framför l (§ 62), medan på de senare orterna samma
konsonant ej blott skyddat äldre 8 mot delabialisering (jf. §
9,8) utan därtill värkat öfvergång af ett föregående ä, e till
8 (för så vidt en sådan ej redan inträdt enl. § 1,44), t. ex.
stitffa -Ii ’stjäla’, siW ’själ’ (f.).
§ 54. På Bdgöama och i Wichterpal sträcker sig den
delabialisering, som utgör ett af kännetecknena på de
baltiska dialekterna (§ 9,8), äfven till diftongen 6u — uppk. af
urspr, ou enl. § 2,1 — i ty att denna här uppträder som äu,
t. ex. bräut ’bröt’: isl. brout; mäur ’myra’: isl. mourr. Urspr,
enstafviga substantiv, som till följd af den olika
behandlingen af mb i slutljudet och framför vokal (§§ 1,79, 9,2)
kommit att inom sitt flexionssystem förete en växling mb: m,
hafva regelbundet utjämnat denna till förmån för den
ante-vokaliska, på m slutande stamformen1): lim ’lam’: fsv. lamb;
väm ’våm’: fsv. varnb; däm ’dam’: fsv. åamb\ kärn ’kam’: fsv.
Tcamber2). Lifskraftigare än i de flesta mål, där den
uppkommit, är däremot en annan växling — mellan lång vokal
’) Så äfven på Runöt se § 67. — *) dämb och kämb uppgifvas
dock äfven förekomma här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
