Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§§ 54, 55 Bågö-Wichterpal. — Wichterpal
277
i de enstafviga och kort i de två- 1. flerstafviga formerna af
ord med urspr, kort rotstafvelse, enl. §§ 1,28 e), 9,4 och 2,17;
denna växling bar t. o. m. framkallat analogiska
vokalförkortningar sådana som pl. bånir ’barn1: sing. bän, (Wichtp.) tråar
’trådar1: sing. trå1) (Jf. äfven §§ 2,17, not 1; 52). I sin
nominal- och verbalflexion erbjuda Bågö- och Wichterpalmålen
flere egendomligheter. Maskulina och feminina substantiv
med plur. (urspr. 1. enl. §§ 1,33; 6,1, 1,7, 9,9) på -ar hafva
ofta, med frångående af denna, tillegnat sig i-stammarnas
pluralbildning. Vid sidan af den obest. pluralen på -ir kvarstår
dock, hos maskulinerna i allmänhet, hos femininerna stundom,
den gamla bestämda pluralen oförändrad. Ex.: iðir ’idar’,
stålpir ’stolpar1 (men best. f. på -a); iksir, -ina ’yxor, -orna’,
hënir, -ina ’hönor, -orna’. Adjektivens starka fem. sing.
uppträder städse, äfven då den står predikativt, under den form
(med and. -a), som efter andra dialekters vittnesbörd tidigare
tillkommit densamma blott i attributiv ställning (se § 1,37
o. 63 m. anm.), t. ex. pred. och attr. halva ’half, jf. Nuckö
pred. halv: attr. hafra. De efter I sv. konj. gående verben
hafva antagit den hos de starka och kortstafviga, enl. II konj.
böjda svaga hemmahörande pres. ind. sing.-formen, hvars
ändelse enl. §§ 1,40, 2,2 genomgående är -Sr2), t. ex. kallär
’kallar’, tåfllr ’talar’. Härigenom har — om man frånser
enskilda anomala — fullständig likformighet i
presensbildnin-gen ernåtts mellan de skilda verbalklasserna; jf. § 9,20 anm.
Men också inbördes differera målen på Rågöarna och i § 55.
Wichterpal i åtskilliga afseenden. I Wichterpal har ö i
förbindelsen iö — den ursprungliga (jf. § 1,73) såväl som
den enl. § 1,28 a) af brytningsdiftongen io uppkomna —
öfvergått till 0: siü ’sjö’: fsv. sior; miüan ’smal’: fsv. mior\
*) Liknande vokalförkortningar har också Runömålet företagit;
se § 67. — f) Så äfven i Runömålet, § 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
