Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
De östs veneka dialekterna.
a eller i dift ii ingående ä utvecklat sig till ft *), t. ex. hftrv
hftrw ’hvarf, håfr hå/w ’hvalf, skålp ’skvalpa’, h&it ’hvete’
(isl. hueiti)3). För det andra har inom II och III sv.
kon-jugationernas mediopassiv pret. ind. i stället för sin gamla
form p& -dist -tist o. d., resp. -ddist (jf. § 1,66) erhällit en
annan, öfverensstämmande med supinets (liksom i I sv. konj.,
jf. senast anf. st.)a), t. ex. skämst ’skämdes, skämts’, sin8t
o. d.4) ’syntes, synts’, töst ’tordes, torts’, itt o. d. ’iddes,
idts’. För det tredje har h bevarats som sådant (jf. §§ 6,2,
53) framför w- och j-ljud5), t. ex. hwltur o. d. ’hvit’, hiül
’hjul’, Mon ’hjon’Ä).
*) Öggen wa > å återfinnes i Wichtp.-målet, se § 55. — «) För
Nuckömålet uppgifves hwar [ivi] Sn ’hvar [eviga] en’ (därjämte hår än),
hwat ’hvad1. Att man här har att göra med motsvarigheter till fsv. hwar,
hwat är dock minst sagdt tvifvelaktigt. Formen hwar förekommer
endast i det nämda uttrycket (annars återgifves pron. ’hvar1 på Nuckö
med hinn etc.) och kunde därför tänkas vara identisk med det af samma
mål använda huar ’i håg’; ordet vore urspr, en adverbielt använd
genitiv, motsv. isl. hugar (jf. § 59), och hela uttrycket att likställa med
det liktydiga håtis ivi än (hfttis eg. ’hvad tids’, ’i hvarje tid’; huar ’i
tanken’, ’så långt tanken når’). Att hwat skulle vara = urspr, hwat, blir
mindre sannolikt också därigenom, att bevarandet af -t i detta ord
vore unikt inom hela östsv. (jf. § 1,13 o. 57 m. anm.). Att döma af
frasen hwat är wlr dl ’hvad vind är det i dag’, medelst hvilken formens
användning belyses af Estl.-sv. ordb., tyckes den kunna tydas som Hå
’hvad’ + at ’åt’ (> huat enl. § 62), altså ’åt hvilket håll’. — »)
Liknande former förete målen i Pedersöre h:d, se § 15. — 4) Näml. Ormsö
sunst, Nuckö sðntt (d. v. s. slnst?). Dessa former, liksom äfven Nargö,
v. Nyl., ö. Eg. Finl. etc. såndist o. d. (med samma bet.) hafva
tydligtvis uppstått sålunda, att vokalen i pres. syns (jf. § 1,67) förkortats,
hvarefter verbet anslutit sig till de vokalförvandlande, eller rentaf
upptagit motsv. former af ett bland dessa, fsv. synia (mediopass. pres.
syns, pret. sundis, sup. sunts). — 5) h kvarstår framför j-ljud äfven i
sydvästligaste delen af Pedersöre h:d, Sat. och ö. Nyl., se §§ 19, 34, 47.
— •) hi02 anföres ur Ormsö-Nuckömålen af Vendell i hans afh. Estl.-sv.
ordb. tillerkänner ej Ormsömålet formen Mön. Densamma uppger för
Ormsö-Nuckö formerna iöi iön — helt säkert „svecismer".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
