Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ormsö-Nuckö.
287
Säsom utmärkande för Ormsö- och Nuckömðlen § 64.
gemensamt få vi anteckna en hel mängd egenartade
ombildningar. Diftongen äi — i hvilken urspr. Vy enl. § 9,8 gått
upp — har blifvit ai, t ex. bain ’ben’: fno. bæin; gaim ’gömma’:
isl. gøyma; diftongen qu åter au, t ex. au ’öga’: isl. quga.
Ang. den reduktion de i Nucköm&lët i vissa fall undergått
se § 66. Den yngre generationen på Ormsö uppgifves i st
f. ai, au stundom uttala M, resp. ttu 1. åu. — Vidare har af
förbindelsen wä (urspr. 1. uppk. af urspr, we enl. § 1,6), för
så vidt w ej öfvergått till spirant (§ 9,22), blifvit en fållande
diftong, ang. hvars närmare beskaffenhet se §§ 65 o. 66.
Framför urspr. 1. till följd af östsv. apokope (§ 1,49)
stafvel-sebildande r, l har utvecklat sig svarabhaktivokalen u, t. ex.
illtur ’sliter’: isl. slitr, hivur ’hafre’; gavul ’gafvel’: isl. gafi;
fammul ’famla’. Samma svarabhakti visar sig ock sporadiskt
framför n, t ex. tëkun ’tecken’: fsv. tékn; hSpun ’häpna’1),
drugkun ’drunkna’, multun mulkun ’multna’2). Bortfall af
j-ljud framför ä (hvaraf dock somligstädes iå 1. u enl. §§
1,44, 65, 66), ë har egt rum i alla ställningar, d. v. s.
också om j-ljudet föregicks af s eller t eller var uddljudande;
dock har det på Nuckö uteblifvit i det fall att vokalen
dessförinnan öfvergått till i enl. § 66. Ex.: sM o. d. ’själ’ (f.),
sett ’sjätte’ (Nuckö siitt), täru ’tjära’, stäZp o. d. ’stjälpa’,
sten ’stjärna1 (Nuckö stiin), ëw ’järn’ (Nuckö lin). Också
urspr, y har här bortfallit i ännu större utsträckning än i de
öfriga västestländska målen (jf. § 59); det har nämligen
försvunnit jämväl framför n (oberoende af den föreg, vokalens
kvalitet, jf. § 1,50 o. 55). Nuckömålets vagn ’vagn’ (pl.
vignar), läg[u]n ’lugn’ (best. f. iägni) göra det troligt, att
g-bortfallet dock uteblifvit i vissa ställningar — förmodligen
’) Anf. blott fr. Nuckö. — *) Äfven fr. Rund uppgifves „dnigkån".
Denna enstaka form kan dock, liksom andra, vara lånad från
Ormsö-Nuckömålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
