Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
De östs veneka dialekterna.
fnunfðr stafvelsebildande n — ehuru det genom utjai
ning blifvit genomgående i t. ex. (Ormsö o. Nuckö) än ’ag
(pl. änar), rin ’regn’ (best f. räni), rån ’regna’ (pres. in
sg. rånar). Jf. § 61. Starka verb af typerna ’stjäla’ (rotvo
u i pret part.) och ’läsa’ (rotvok. k i pret part) visa ofl
— de senare t o. m. regelbundet — rotvokalen ö i pre
ind. sg., t ex. lös läste’ (: fsv. las), lök ’läkte’ (: fsv. lak
stöt ’stal’ *); tvifvelsutan till följd af analogibildning efte
gräva (pret grov), väva (pret vöv) o. likn., med hvilka de had
lika rotvokal ej blott i pres. (o. delvis pret part.), utan ock
enl. § 58, i pret ind. plur. Att ö-ljudet skulle hafva sii
upprinnelse inom de ifrv. verben själfva, förefaller mindre
sannolikt Ett ålderdomligt drag hos Ormsö- och
Nuckömå-len är, att de gamla nom.- och ack.-formerna i adjektivens
starka mask. plur. (med det undantag följande § omtalar)
fortfarande hvardera äro i bruk, ehuru visserligen med
förändrad funktionsfördelning (sålunda att den förra nu
användes predikativt, den senare attributivt, § 1,37 o. 63). Ex.:
pred. haitir -ur2) ’heta’ : attr. hait3), jf. isl. nom. hätir:
ack. heita.
Om Ormsßmdlet särskildt är ej så mycket att säga.
Den fallande diftong, hvartill wä enl. föreg. § utvecklat sig,
lyder här äi, t. ex. häiti ’hvässa’ (: fsv. hwætia), käild ’kväll1,
kåin ’kvarn’ (: fsv. htvtern). Adjektivens attributiva starka
mask. sing-form (§ 1,63) har undanträngt den predikativa
(§ 1,37), t ex. attr. o. pred. swattan ’svart’, jf. Nuckö attr.
swatøan : pred. swafóur. Inom en särskild klass af adjektiv,
de in-afledda, har också den attributiva pluralen blifvit en-
*) Företeelsen återfinnes i Kökar, §39. Enstaka former af
detta slag uppgifvas äfven ur andra bält. mål, t. ex. Rågö-Wichtp. bór
’bar’; jf. äfven Runö stöd, Dagö-Gsvby stilfel (som dock trol. påvårkats
af gftcf ’gjorde*) ’stal*. — «) Jf. § 9,20 anm. — 8) Se 1,49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
