- Project Runeberg -  Ur Finlands historia. Publikationer ur de alopæiska pappren / Del I /
376

[MARC] Author: Adolf Alarik Neovius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. FÖRSAMLINGSHISTORIKER.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig gagn af den Finska. — Någre få förmögnare Bönder och
Rusthållare hafva väl äfven i dessa sednare tider, fast icke
till det antal som tilförene låtit någon af sina Söner upöfva
sig i studier och vetenskaper vid Lärosäten, sedan de först
lärt sig någorlunda det Svenska Språket, men deras antal är
nog ringa, hvaremot man åter haft exempel, isynnerhet i
Savolax och Carelen, at några Ståndspersoners hem, sedan de
blifvit Landtbrukare och kommit mäst at umgås med Finskt
folk, alldeles lagt af Svenskan, och at de följande
generationerne blifvit bönder, som. endast kunna Finskan. —
Finnarne i allmänhet sätta et så stort värde på sitt egit språk,
at de icke visa sig angelägna om at lära något annat, så framt
de det kunna umbära, hvilket egentligen härrörer af det
Finska Språkets art och prydnad, som skönjes i dess otvungna
ställning at häfta tankarna vid det förestälda ämnet, som ock
uti det vidlöftigaste tal icke kan förloras samt i den kortthet,
som tillika är beledsagad med särdeles eftertryck att uttrycka
tankarna. Med et enda ord kunna de ofta ganska sinnrikt
uttrycka en tanke, som i andra Språk fordrar en vidlöftig
period. Häraf lär äfven komma at detta folk, som i särskildta
flockar finnes kringspridt under så många vida skilda
nationer, dock icke förloradt sitt Språk, hvilket ock utan tvifvel
bör räknas ibland de aldra älsta. För dem som vistas ibland
dem någon tid, är det icke svårt at lära sig detta Språk,
åtminstone så mycket at han kan hielpa sig fram i dagligt tal,
så vida en Finne aldrig utställer den för åtlöje, som icke kan
hans Språk, utan, der han något förstår den andres mening,
rättar och hjelper honom beskedligt at rätt exprimera sig,
såsom ock den, som har använt tilbörlig möda på Språkets
lärande, det icke ångrat. — Närmare kan Consistorium icke
upgifva förhållandet emellan de Svenska och Finska invånarne
i Landet för närvarande tid, än mindre deras relativa antal
mot förra tider. Så mycket har dock Consistorium all
anledning at tro, at om i sednare tider i vissa Soknar
Ståndspersonernas antal som kunna Svenska tiltagit, så har däremot
Finnarnes antal i så mycket större proportion förökts, som de
alltid varit mångfalt flere. *Föröfrigt vet man icke antalet på
innevånarne hvarken af Svenskar eller Finnar i någon af de
till detta stift hörande socknar före år 1700, då det 20 åra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlhist/1/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free