Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. FÖRSAMLINGSHISTORIKER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverflöds varor. Probsten Mollerus, en mycket välmående och
hedrad Man i sin tid, har under sina kringresor på Sochnen
med sig haft litet Bränvin, hvaraf han i nattqvarteren, som
gemenligen togs hos de hederligaste Bönder, någon gång till
Värden och Värdinnan såsom till betygande af utmärkt
hedersbevisning, meddelte hvar sin suup. At för främmande tillreda
brännevin var aldeles ovant. Denna olyckeliga vahrans
tillredning har till denna orten inkommit i början af detta
århundradet med flychtingar ifrån Ingermanland, Est- och
Lifland, då dessa orter af Ryssen intogos och Invånarena
förgäfves sökte sin tillflycht här, emedan samma välde sedan äfven
öfversvemmade hela detta Land. Tillvärkningen har då skedt
till Spanmålens högsta förspillande med Grytor och Kittlar.
Men så har ock konsten sedermera stigit till sin högd och
beklageligen upnåt en ganska stor fullkomlighet.
Igenom redan nemde Est- och Lifländska Flychtingar
har ock tobackens bruk hos allmogen blifvit bekant och
numera updrefven till en allmän ovana. Om det olyckeliga kriget
inga flere onda påfölgder haft, så förtjänte det dock blott för
desse nunämde hitbragte oseder at kallas landsförderfveligit.
En ganska svår och förklenlig beskyllning har man velat
tillägga denna Församlings invånare för grymhet och
våldsamt lörfarande isynnerhet emot resande. Ibland de öknamn
som gemenligen hvarje Församling blifvit tillagt, för at
utmärka Folckets lynne, eller hvartill anledning tagits af någon
i orten timad besynnerlig händelse, hafva Menduharju-boerne
blifvit rychtbare under namn af Puucko-Junckarit
(Knif-Herrar). Man har öfver alt trodt, at de gjort skäl för sit namn,
och at de resande aldrig utan lifsfara kunde taga vägen
igenom Sochnen, och som de ifrån Savolax och Carelen neder åt
Tavastland och Nyland farande sådant omöjel. undvika kunde.
Så hör man än i dag många berättelser, huru beväpnade de
reste härigenom, med huru mycken försichtighet de togo
nattqvarter, huru vaksamt de förnötte hela natten, och huru
många liknelser man ofta märckte till försåt och mordiska
anläggningar. Man talte öfver alt om, huru många i sin
sötaste sömn blifvit om lifvet bragte, liken i största hast
under golfvet nedgömde, egendomen plundrad, och hela denna
ohyggeliga gärning sålunda dold och nedtystad. Ja man gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
