Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visheten, Skalde-Digt i sju sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När allting tomhet var och brist och intet ämne —
Var Vishet redan til och det vi Kunnskap namne.
I henne tingens stamm och Verldens grunder lågo,
I sig all ordsak hon all värckan inneslöt,
Det gafs ej ögon til, som utom henne sågo,
Begreppens klara flod innom sin källa flöt;
All tanck’bild som rann opp, sig i sitt ursprung sänckte,
Och Tanckan var Gud sielf och Gud var den som tänckte.
I Gudi allting var, allt det som var och hände,
Allena var han til, allena sällhet niöt,
Allena var han Vis och i sin vishet kände
At han lycksalig var och honom intet tröt;
Lycksaligheten han uti sitt Väsend sporde,
Och Vishet uti Gud Guds Sällhetskänsla giorde.
Han fann det så för godt, den tomhet til at fylla,
Det intet och den brist, som utom honom var,
Den mörcka rymd med lius, med glans och sken förgylla,
Af intet göra det som art och skapnad har:
Han ville och det blef, befallte och det skedde,
Han ville ha’ en verld, en färdig verld sig tedde.
Som Han fullkomlig var, som verlden skapat hade,
Så var Hans Värck också, det likna’ Mästar’nshann,
Ordentligt, undransvärdt, at hur’ man vinn sig lade
Des fägring skildra af, skull’ det dock ej gå ann;
En dödligs bildekraft kan Skapar’n icke fatta,
I vidden af hans värck, des tanckar snart sig matta.
Alltsammans var här skick, allt var här ordning, prydnad,
Om afsigt, ändamål, inrättning vitne bar,
För Mästar’n viste allt en glad, otvungen lydnad,
Så det som hade lif, som allt hvad liflöst var:
Af dem han lif beskärdt, med vördnad honom lofva’
Förnämligst de, som fått en Siäl och tänckegåfva.
I dessa han en del utaf sin Vishet gifvit,
Så stor hon möjlig var, för inskränckt Väsend, nå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
