Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visheten, Skalde-Digt i sju sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han ömmar vårt förfall och vil oss nådig vara,
Han vil oss skicka hielp och bot och understöd,
Han bringa vil sitt värck, sitt dolda Råd, til ända,
Han säger: nu är tid; han spör: hvem skäl jag sända?
Sänd mig! var Frihetssvar; han säger: du skall göra’t,
Uträtta mitt beslut, jag vil dig sielf stå bi,
Du hindren häfva skäl, fullbordadt och utföra’t,
Afskaffa Secters tvång och Vantros tyranni;
Men glöm ej, kära Barn! at men’skian, blind och skröplig,
Kan börja högt och dierft, men ändan kan bli’ snöplig.
Jag ser, at hennes Siäl af Kunskaps åtrå brinner,
Den gnistan tindrar framm, hur’ hälst med aska hölgd,
Jag gaf den sielf med flit, fast nu den aldrig hinner
At fullt i låga slå, af synd och köttet dölgd;
Hur’ gerna skull’ jag ej min Vishet henne lära,
Om hon den brukte rätt, om hon den kunde bära!
En inskränckt tänckekraft förmår des vidd ej fatta,
Den usle Afgrunds-Drott fick fåfängt kunnskap nog;
Han ville mig bli’ lik, ej öfverväga, skatta,
At det orimligt var, och därför evigt dog:
Jag en gång men’skian ock vil alla medel gifva,
Som i des tillstånd nu använde kunna blifva.
Och vare se’n des fel, om hon sin svaghet blottar,
Och tör begära mer, än möjligt är at nå;
Jag har ett evigt mål, hvaråt jag heligt måttar,
Och däraf döma vil, om verlden skäl bestå;
Gack du imedlertid at lius och Vishet främja,
Des missbruk vet jag sielf förtaga, tala, tämja.
Sök upp, i städer, land, de Män mig pund täckts gifva,
Ur kojor drag dem framm, märck ut dem i Palats,
Väck Förstars hög, gif drift, de qvafda gnistor lifva,
At Konst och Vetenskap, lät Dumhet lämna plats,
Förena hand och vett, lär täncka och försöka,
Lät men’skian redskap få, uti sitt stoft at stöka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
