Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lönande, måste naturligtvis deras skolor antingen helt och
hållet upphöra eller i största trångmål lefva ett tynande
lif. De betydliga anslag undervisningsverket genom
reduktionen förlorade, och som kommo dels kronan, dels
adeln, dels också Vasafamiljen till godo, återfick det
icke under någon form förr än under Gustaf II Adolf;
denne upplysta konung försökte genom jemförelsevis rika
anslag åt skolor och gymnasier godtgöra den skada hans
farfar tillfogat upplysningens förnämsta vehikel.
Personligen tyckes Gustaf Vasa hafva föraktat skolorna, emedan
de sköttes af det honom förhatliga presterskapet, och
blott betraktat dem såsom en anstalt att dressera tjenliga
regeringsredskap, civila eller presterliga tj ens tem än.
Upsala akademi, grundlagd af Sten Sture 1477, lät han helt
och hållet förfalla, oaktadt kronans resurser genom
redaktionen blifvit mångdubblade och rikets materiella
välstånd under freden tilltagit. Derföre togo sig både
Luther och Melanchton friheten att i bref uppmana
konungen till några åtgärder för undervisnings-väsendets
upp-hjelpande ur sitt förfall; bakom de mycket höfliga
ordalagen i Melanchtons bref framskymtar till och med en
lindrig förebråelse för konungens beteende emot Upsala
akademi. Äfven Skyttc och Agrikola klagade ofta öfver
skolornas bedröfliga tillstånd. Men allt förgäfves. En
motvigt mot konungens oginhet åstadkoms dock särskilt
i Finland genom biskop Skyttes varma nit för lärdom;
han tillsåg nemligen att lofvande talanger fingo tillfälle
att studera i Wittenberg eller vid andra utländska
akademier, och fastade dem vid skolan genom att förskaffa
dem prebenden. Deraf hände att Finlands numera högst
få skolor dock hade flere utmärkta män bland sina lärare.
Ständig brist på tjenliga ämnen för lägre civila tjenster,
lärde dock konungen, när hans lefnads afton redan skymde,
att ångra sin njugghet emot skolorna; men dåmera var
försent att ändra system. Reformationen, som väsentligen
grundade sig på folkundervisningens förbättring, led icke
liten afbräck genom skolornas förfall i Sverige och Finland.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
