Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter det om Veman: ”förklarar grunderna till poesin i
allmänhet och den Finska isynnerhet”; men något vidare
spår af hans verksamhet vid universitetet synes icke, ty
redan i de näst derpå följande årens 1772, 1773 och 1774
foreläsningskatalog nämnes han blott såsom frånvarande
och torde sedan dess icke hafva hållit några föreläsningar.
Sannolikt var han då redan praktisk prest; ty hans
pre-sterliga befordran gick nu mycket, hastigt. Ar 1775
befordrades han till regementspastor vid lifgardet i
Stockholm, och fick derjemte den hedrande befattningen att
undervisa de kungliga prinsame i Finska språket. Dessa
prinsar voro förmodligen den sedermera vordna konung
Karl Xm och hertig Fredrik Adolf, den ena då 27 den
andra 25 år gammal. 1 Stockholm qvarstannade han dock
ej längre än tvenne år, emedan han 1776 utnämdes till
kyrkoherde i Kimito, der han qvarblef till sin död.
Någon tid mot slutet af sin lefnad var han kontraktsprost,
predikade vid prestmötet i Abo den 3 september 1791,
och bivistade såsom deputerad jubelfesten i Upsala den 8
mars 1793, firad till minne af den Evangelisk-Lutherska
kyrkans befästande i Sverige. Han var gift med Anna
Brita Stare, dotter till en slagtare i Stockholm, och hade
med henne flere barn. Han afled i Kimito den 15 februari
1803, inemot 63 år gammal.
Veman tillhörde den såkallade Porthanska perioden
hvars sträfvan och forskning var vänd inåt till ämnen som
rörde fäderneslandet. Han var väckt af samma anda och
medförde dessutom ifrån födelseorten en kunskap om
na-tionalpoesin som på den tiden ännu icke måuga ägde.
Poesin synes hafva varit hans älsklingsämne, och hans
versifikation är god, ehuru han i de till vår tid bevarade
tryckta verserna besjöng blott glada eller sorgliga
tilldragelser vid hofvet, deri liknande flere nutida Finska poeter
bland allmogen. Troligt är dock att han skrifvit runor af
annat och bättre innehåll, ehuru de ej blifvit tryckta,
öf-ver konung Gustaf lH:s kröning finnas af honom tvenne
sånger, en kortare i Abo tidningar, en längre särskilt tryckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
